SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ALLODIAL al1ωdia4l l. 0104, adj. l. sbst. n.; ss. sbst. best. -et; pl. =, l. -er.
Etymologi
[af t. o. fr. adj. allodial, af mlat. allodialis, af allodium]
jur. o. kam.
I. adj. till föreg.
a) motsv. ALLOD a. Äfven allodial-jordens innehafvare .. bragtes omsider i det betryckta tillstånd, att de uppgåfvo sin allodiala sjelfständighet. Strinnholm Hist. 1: 546 (1834).
b) motsv. ALLOD b. Här (i Sverige äro ej) som ij annor landh, Lähnegodz, som altid .. (blifva) på Swärdzsijdan, .. (utan) här är allodialt, (godsen) rijfwas altid sönder och skifftas emellan döttrar så wäl som söner. A. Oxenstierna i RARP V. 1: 21 (1652). Allodialt frälse. Därs. 2: 114 (1655). (Att säljaren) hade såldt sitt faste Arfwegodz, eller annat allodialt Godz. Därs. 244. De Säterjer, som uppå Cronohemman .. kunna upsatte blifvit, som doch nu äro för allodiale förklarade. Salander 201 (1727). Allodiala donationer. Schybergson 1: 478 (1887).
II. [jfr fr. les allodiaux] (numera bl. hist. o. i Finl.) sbst.: allodial- l. arfve-gods; jfr ALLOD b. RARP V. 2: 237 (1655). Deras (dvs. adelns) allodial så wäl som lösören .. woro af deras Föräldrar bortskiänckte til Kyrckior. Dijkman Ant. 203 (1703). De som fått kronogods i byte emot allodialgods behålla kronogodsen såsom allodial. Svedelius i SAH 21: 309 (1841). Meurman (1846).
Ssgr (mest till I b): ALLODIAL-DONATION10— l. 0103~002. Abrahamsson 109 (1726). Botin Hem. 2: 200 (1756, 1789). jfr Schönberg Bref 3: 204 (cit. fr. 1693). —
-DONATIONSGODS—001~2 l. ~0020. Abrahamsson 110 (1726). —
-EGENDOM~002. Strinnholm Hist. 1: 544 (1834). jfr: Allodial egendom .. frelse-gods. Spegel Gl. 583 (1712). —
(I a) -FRIHET~20 l. ~02. oberoende egendomsrätt. Strinnholm Hist. 1: 547 (1834). —
-FRÄLSE~20. 2 RARP 3: 505 (1723). 1723. års Adelige Privilegier förklara kiöpegodsen vara af samma natur som gammalt allodial-Frälse. Förordn. 26 Juli 1731, mom. 3. —
-FRÄLSERÄTT—00~2. Botin Hem. 2: 120 (1756, 1789). —
-FRÄLSESÄTERI—00~102. 2 RARP 5: 724 (1727?). —
-FÖRLÄNING~020. Schönberg Bref 3: 199 (1778). Odhner (1865; se under ALLOD b). —
-GODS~2. RARP V. 2: 237 (1655). Abrahamsson 107 (1726). Meurman (1846). —
-HEMMAN~20. Strinnholm Hist. 1: 564 (1834). —
-HERRE~20. egare af större allodialgods. Strinnholm Hist. 1: 546 (1834). —
(I a) -JORD~2. Strinnholm Hist. 1: 546 (1834). —
-NATUR~02. Kronogods med allodialnatur. Svedelius i SAH 21: 309 (1841). —
-RÄTT~2. Arf- och Allodial rätten. RARP V. 2: 270 (1655). Under Allodial-rätt och evärdeligt Frälse. Botin Hem. 2: 201 (1756, 1789). Vid tiden för Karl XI:s reduktion innehades en mängd från kronan afsöndrade gods och räntor af den svenska adeln med allodialrätt, hvilken innefattade, att godset eller räntan till evärdlig tid skulle förblifva frälsemannens och hans arfvingars välfångna egendom. Kinberg i NF 1: 494 (1875). —
-RÄTTIGHET~201 l. ~002. Abrahamsson 105 (1726). Botin Hem. 120 (1756, 1789). —
-SUCCESSION~002. arfsrätt l. arfsföljd till allodialgods. SP 1779, s. 427. —
-SÄTERI. (i Finl.) Meurman (1846). Topelius Vint. I. 1: 142 (1863, 1880). Liljenstrand Finl. jordnaturer 352 (1879). —
(II) -UNDERSÖKNINGSKONTOR(ET)—0010~02. Henel 1729 135 (1730; uppl. 1735: Frälse Undersöknings Contoiret).
Spoiler title
Spoiler content