publicerad: 1928
GENOM ssgr (forts.):
(2) GENOM-VIRKA. (genom- 1737 osv. igenom- 1682) [jfr d. gennemvirke, t. durchwirken] (numera föga br.) genomväva (se d. o. 2); i sht i pass. (särsk. i p. pf.). (Gesanterna) wore klädde uthi Linnekläder medh Guld igenom wirckade. Sylvius Curtius 668 (1682). Et tyg som .. är med blomster genomvirkadt. Möller (1745; under brocard). De persiske konungarna hade ett diadem, som bestod af ett blått, med hvitt genomvirkadt band. NF 3: 1128 (1880). Auerbach (1908). särsk. (numera knappast br.) mer l. mindre bildl. Så täck jorden sig præsenterar med sin gröna och med allahanda blomster-färgor genomvirckada tröja. Scherping Cober 2: 421 (1737). Marken är genomvirkad af Linnéa. Bremer Dal. 156 (1845). —
(4 slutet med anm.) -VÅT. (genom- 1732 osv. igenom- 1682—1882 (i vers). -våter 1848 (i vers)) [fsv. genom vater; jfr d. gennemvaad] våt alltigenom; i högsta grad våt. (Den drunknandes) igenom-wåta Kläder .. hindrade honom at simma. Sylvius Curtius 312 (1682). Svenskarne blefvo genomvåta, då ett vadställe passerades. SKN 1841, s. 43. Auerbach (1908). —
(2 b slutet) -VÄDRA, -ing. (genom- 1804 osv. igenom- 1736) grundligt vädra (ngt); i sht i pass. (särsk. i p. pf.) samt ss. vbalsbst. -ing. Broocman Hush. 1: 50 (1736). Förutom genomvädring af rummen emellan och efter lektionerna .. skall ventilationen oafbrutet fortgå under timmarne. Palmberg Hels. 718 (1889). —
(4 slutet med anm.) -VÄL, adv. (numera knappast br.) utomordentligt väl l. bra; förr äv.: fullständigt, riktigt. På thet ei något måtte komma uth (i trycket), som icke är genom-wel moget. EBenzelius (1716) hos Swedenborg RebNat. 1: 247. Ahlman (1872). —
(2 b slutet) -VÄLLA, v.1 metall. välla (järn), tills det blivit vällt alltigenom; i sht i pass. (särsk. i p. pf.). JernkA 1836, s. 343. Att man, förmedelst den höga och jemna temperatur, som i vällugn vinnes, kan fullkomligen genomvälla jernet. Därs. 1847, s. 125. —
(2 b slutet) -VÄLLA, v.2 (i sht i vitter stil) om kraft(känsla) o. d.: genomströmma. Jag kände denna kraft .. med en varm ström genomvälla hela mitt väsende. Bergh Konst 153 (1899, 1908). —
(2 b slutet) -VÄRMA, v. -ning. (-varm- 1685. -värm- 1687 osv.) [jfr d. gennemvarme, t. durchwärmen] (upp)värma (ngt l. ngn), tills det l. han blir varm(t) alltigenom; grundligt (upp)värma (ngt l. ngn); äv. bildl.; i sht i pass. (särsk. i p. pf.). Spegel GW 156 (1685). Äfven i Gudes skildringar af Norge blef det i främsta rummet känslan för hemlandsnaturen, som genomvärmde konstverket och gaf det en själ. Nordensvan SvK 344 (1892). Man andas frisk havsluft, genomvärmd av solen. Sandström NatArb. 1: 196 (1908). —
(2 b slutet) -VÄTA, v. -ning. [jfr d. gennemvæde] väta (ngt), tills det blir vätt alltigenom; grundligt väta (ngt); i sht i pass. (särsk. i p. pf.) samt ss. vbalsbst. -ning. Kalm Resa 2: 494 (1756). Det tjocka, af vatten drypande gräset slog oss i ansigtet och genomvätte våra kläder. Kongo 2: 191 (1888). Gellerstedt Gläntor 13 (1909). —
(2) -VÄVA, -ning. [jfr d. gennemvæve, t. durchweben]
1) väva (ett mönster) tvärs igenom (ngt); i sht i pass. (särsk. i p. pf.). Een fyrkantig duuk af silf(ve)r moer med gienomwäfne silkesblommor. SAgrell (1710) i KKD 5: 165.
2) med obj. betecknande (föremål av) tyg: väva in ngt i (ngt); väva mönster o. d. tvärs igenom (ngt); särsk. i förb. med av prep. med inledd bestämning angivande tråd l. mönster som väves tvärs igenom tyget; i sht i p. pf. Genomvävt tyg, tyg som är (i det närmaste) lika på båda sidor. Atlasrobe, genomväfd med silfver. SthmModej. 1843, nr 4, s. 8. Den mycket väl bibehållna lilla duken är utförd i dyrbart material, starkt genomväfd med guld. MeddSlöjdF 1886, s. 28. särsk.
a) oeg.: fläta sig in i (ngt); vara inflätad i (ngt); bilda liksom ett nätvärk i (ngt); i sht i pass. (särsk. i p. pf.). Dessutom är den (dvs. hjärnan) öfverallt genomväfd af ådror, som insänka sig deri och försvinna i ytterst fina utgreningar. Berzelius Kemi 6: 10 (1830). Täta mangroveskogar, genomväfda af slingerväxter i lysande färger. NF 7: 1084 (1883). En sumpig, stenig, af glatta, slitna rötter genomväfd mark. Knöppel SvRidd. 94 (1912).
b) bildl.: likt trådar i en väv uppfylla l. sträcka sig genom (ngt, i sht en muntlig l. skriftlig framställning, ett handlingsförlopp o. d.); nästan bl. i p. pf. (i förb. med prep. med l. av). En omättlig, förbrännande trånad, genomväfd af elegiska minnen af barndomens lycksalighet. Atterbom FB 272 (1818). Skottlands historia, som är så genomväfd af förräderi och löftesbrott. Topelius Vint. II. 1: 116 (1850, 1881). En prosa, genomväfd af lärda allusioner. Levertin Diktare 35 (1898). —
(2) -VÄXA, -ning. (genom- 1804 osv. igenom- 1697—1758) [jfr d. gennemvokse, t. durchwachsen] (i sht i fackspr.) växa tvärs igenom (ngt); växa upp genom (ngt); äv. (se särsk. b) med anslutning till GENOM 2 b: växande genomtränga l. uppfylla (ngt); i sht i pass. (särsk. i p. pf. -vuxen, äv. -växt). Schützercrantz Olyksöden 171 (i handl. fr. 1697). Ofta är .. gran genomvuxen af ytterst hårda kvistar. HbPedSnick. 51 (1890). En af kräfta genomvuxen magslemhinna. 2NF 15: 144 (1911). särsk.
a) bot. ss. vbalsbst. -ning: förhållande(t) att en stamdel i en blomma växer vidare upp genom denna o. bildar en förlängd blomaxel l. ett vegetativt skott; diafys (se d. o. 2). 2NF 6: 293 (1906).
b) i p. pf. i oeg. l. bildl. anv. TT 1902, K. s. 128. De nordligare formerna (av lapparnas religion) .. synas (icke) vara fullt så genomvuxna med skandinaviska och kristna element som (västerbottenslapparnas religion). Ymer 1913, s. 96. —
(jfr 2) -VÄXT, f. (genom- 1685. igenom- 1659) [jfr ä. d. (i)gennemvækst] (†) bot. växt av släktet Bupleurum Tourn. (med ”genomborrade” blad), harfloka. Franckenius Spec. D 1 a (1659). Rudbeck HortBot. 88 (1685). —
(4 slutet med anm.) -ÄRLIG. (genom- 1759 osv. igenom- 1771) Creutz Vitt. 84 (1759). Lundell (1893). —
(2 d α) -ÖGNA, -ing (föga br., Östergren (1924); angivet ss. sällsynt); -are (tillf., PT 1904, nr 297, s. 3). (genom- 1737 osv. igenom- 1667—1778) [jfr d. gennemøje, äv. (efter sv.) gennemøjne] ögna igenom (ngt skrivet l. tryckt), flyktigt genomse l. genomläsa (ngt). När the then samma (dvs. ”Catechismi Lära”) hafwa hasteligen igenom ögnat, meena the sigh hafwa all Lärdom insupit. Rudbeckius Luther Cat. 15 (1667). De gamla Revisions Protocoller efter år 1680, som jag haft tilfälle at igenomögna. Schönberg Bref 3: 49 (1778). Vid hörnlyktans sken öppnade älskaren biljetten och genomögnade den som hastigast. Blanche Tafl. 3: 237 (1857). Han genomögnade dikten. Sjöberg Kvart. 10 (1924). —
(2 b slutet) -ÖVA. (genom- 1526 osv. igenom- 1728) [jfr t. durchüben] grundligt öva (ngn l. ngt); numera bl. (föga br.) i p. pf.: grundligt övad (i en konst l. ett handgrepp o. d.). The acta för wällost ath the .. leffua j kräszligheet .., haffuandes theras hierta genom öffuat vthi girugheet. 2Petr. 2: 14 (NT 1526; Bib. 1917: hava hjärtan övade i girighet). Then pomerska armëen, hwilken bestood af så utwaald(t) och genomöfwadt folk. Spegel Dagb. 5 (1680). Jag var i samma konst (dvs. dans) så genomöfvad blifven. Kolmodin QvSp. 2: 245 (1750). Kindblad (1871).
Spoiler title
Spoiler content