SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ALPACKA alpak3a2 l. 040, äfv. (i sht i bet. 1) ALPAKA alpa3ka2 l. 040, i bet. 1 f.||ig. l. r., eljest r. (l. f.) (n. Sthms modejourn. (1852; se under 2 b)); best. -an; pl. -or.
Ordformer
(alpaga Åstrand (1855). alpagna Synnerberg (1815), Liedbeck Kem. tekn. 681 (1868). alpaco Scheutz Naturh. 48 (1843; i bet. 1); alpako Liedbeck Kem. tekn. 681 (1868; i bet. 1))
Etymologi
[jfr t. alpaka (i bet. 1) o. alpagna (i bet. 2), fr. alpaca (i bet. 1) o. alpaga (i bet. 2), eng. alpaca, af spanska alpaca l. alpaco, trol. bildadt af al-, den i många i spanskan upptagna ord ingående arabiska artikeln, samt ett peruanskt ord]
1) lamadjuret Auchenia alpaco Gm., bekant för sin långa, fina ull. Sundevall Zool. 58 (1847, 1864). Försöken att acklimatisera alpakorna i Skotland och i Australien hafva icke lyckats. Kruhs Thomé 2: 496 (1882). Laman och alpakan äro kända endast i domesticeradt tillstånd. Leche i NF 17: 983 (1893). — jfr PAKO.
2)
a) (mindre br.) ull af alpackadjuret. Tyget var .. af hvit alpaga. Salongen 1863, s. 245.
b) tyg af alpackaull. Negligé-palletå .. af schatteradt alpaca. Sthms modejourn. 1852, s. 8. Ett par unga qvinnor, klädda i svart alpaca. SD (L) 1897, nr 42, s. 3. — elliptiskt: klädning af alpackatyg. Min skära alpacka. Edgren Ur lifvet 1: 16 (1883).
Ssgr: (2) ALPACKA-, äfv. ALPAKA-BAND030~2. Berg Handarb. 10 (1873).
-DJUR~2. = ALPACKA 1. Från mellersta Bolivia till mellersta Peru lefver alpakadjuret i halfvildt tillstånd på bergstrakternas högslätter. Smitt i NF 1: 533 (1875).
(2) -FODER~20. Freja 1873, s. 28.
-FÅR~2. = ALPACKA 1. Wenström (1891).
-GET~2. (alpagna-) = ALPACKA 1. Synnerberg (1815).
(1) -HJORD~2. Kruhs Thomé 2: 496 (1882).
(2) -KLÄDNING~20. Freja 1873, s. 7.
-TYG~2. = ALPACKA 2 b. NF (1875).
-ULL~2. (alpagnes ull Synnerberg (1815)) Skogman Eug. 1: 138 (1854).
Spoiler title
Spoiler content