publicerad: 1898
ALPACKA alpak3a2 l. 040, äfv. (i sht i bet. 1) ALPAKA alpa3ka2 l. 040, i bet. 1 f.||ig. l. r., eljest r. (l. f.) (n. Sthms modejourn. (1852; se under 2 b)); best. -an; pl. -or.
Ordformer
(alpaga Åstrand (1855). alpagna Synnerberg (1815), Liedbeck Kem. tekn. 681 (1868). alpaco Scheutz Naturh. 48 (1843; i bet. 1); alpako Liedbeck Kem. tekn. 681 (1868; i bet. 1))
Etymologi
[jfr t. alpaka (i bet. 1) o. alpagna (i bet. 2), fr. alpaca (i bet. 1) o. alpaga (i bet. 2), eng. alpaca, af spanska alpaca l. alpaco, trol. bildadt af al-, den i många i spanskan upptagna ord ingående arabiska artikeln, samt ett peruanskt ord]
1) lamadjuret Auchenia alpaco Gm., bekant för sin långa, fina ull. Sundevall Zool. 58 (1847, 1864). Försöken att acklimatisera alpakorna i Skotland och i Australien hafva icke lyckats. Kruhs Thomé 2: 496 (1882). Laman och alpakan äro kända endast i domesticeradt tillstånd. Leche i NF 17: 983 (1893). — jfr PAKO.
2)
b) tyg af alpackaull. Negligé-palletå .. af schatteradt alpaca. Sthms modejourn. 1852, s. 8. Ett par unga qvinnor, klädda i svart alpaca. SD (L) 1897, nr 42, s. 3. — elliptiskt: klädning af alpackatyg. Min skära alpacka. Edgren Ur lifvet 1: 16 (1883).
-DJUR~2. = ALPACKA 1. Från mellersta Bolivia till mellersta Peru lefver alpakadjuret i halfvildt tillstånd på bergstrakternas högslätter. Smitt i NF 1: 533 (1875). —
Spoiler title
Spoiler content