ALTERNAT- al1terna3t~ l. -är-, i ssgr.
Etymologi
[af stammen i p. pf. af lat. alternare (se ALTERNERA)]
ALTERNAT-ANGEL103~20. [jfr eng. alternate angles] (föga br.) mat. = -VINKEL. Dalin (1850). —
-VINKEL~20. mat. vinkel mellan den ena af två parallella linjer o. en dem skärande linje, hvilken vinkel står innantill på motsatt sida om den skärande linjen i förh. till en annan innantill stående vinkel o. har sin spets i en annan punkt än denna. Strömer Eucl. 38 (1744). Mellberg Bergroth 29 (1885).
