ALTIST altis4t (alti´st Weste), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. altist, af it. altista]
(numera mindre br.) person, som utför en altstämma; jfr ALT 2. Bassister, altister / .. siunger nu opp! O. Rudbeck d. y. Vitt. 74(1693). En altist var i solopartier af vacker verkan. J. A. Josephson(1845) hos Ödman Jos. 206. NF (1875). Lundell(1893).
