SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AMBULERA am1bɯle4ra l. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, AMBULATION am1bɯlatʃω4n l. -aʃ-, äfv. 01—.
Etymologi
[jfr t. ambulieren, af lat. ambulare, vandra omkring; jfr AMBULANS]
(mindre br.) eg.: vandra af o. an, promenera; äfv. resa l. flacka omkring, ofta med bibegrepp: på olika tider hafva sin verksamhet på olika platser. Pfeiffer (1837). Ett ambulerande lif. AB 1890, nr 32, s. 3. Ett ambulerande (teater-)sällskap. GHT 1895, nr 219, s. 3. Ambulerande presterskap i Lappmarken. .. Verksamheten .. skulle blifva ambulerande efter lokala behof. SD (L) 1897, nr 456 B, s. 1. — särsk.
a) motsv. AMBULATORISK a, om lärare l. skola: flytta sin verksamhet från plats till plats. Barna årens undervisning skiötes .. igenom useliga och olärda Klockare, eller ambullerande Scholæmästare. Wahlfisk Katek. underv. 194 (i handl. fr. 1768). Jag har på mina skolresor funnit ambulationer ställda på återkomst .. hvart annat, hvart tredje, till och med hvart fjerde år. Rudenschöld Folksk. 10 (1856). Ambuleringen emellan läsestationerna. Därs. 17. Skolan ambulerar på 3 stationer. PT 1892, nr 91 A, s. 4.
b) motsv. AMBULATORISK b, om lärare, som vid undervisningen går från klass till klass. Lärare, hvilka .. vid undervisningen ambulera emellan .. klasserna. Tidskr. f. lär. 1847—48, s. 391.
Ssgr: AMBULATIONS-ORDNING10—, äfv. 0103~20. Rudenschöld Folksk. 13 (1856).
-SKOLA~20. Rudenschöld Folksk. 10 (1856).
Spoiler title
Spoiler content