SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AMBULT am4bult, äfv. am3~bul2t (a´mbult Weste), l. AMBOLT am4bolt, äfv. am3~bol2t, r. l. m. (m. Almqvist (1842), Dalin (1850), SAOB (1870); jfr Schroderus (1641; se nedan)) ((†) n. Hist. handl. 1: 28 (1543), Weste (1807)); best. -en; pl. -ar (-er Almqvist (1842), Dalin (1850), Kindblad (1867), SAOB (1870); -ar Grundell 222 (1705) m. fl.) ((†) = Almqvist (1842), Dalin (1850)).
Ordformer
(anbultt Hist. handl. 1: 28 (1543). ambolt Ling As. 603 (1833). hambult Stål 1: 151 (1834), Nya pressen 1892, nr 172, s. 4)
Etymologi
[motsv. sv. dial. ambolt, m., d. ambolt, r., af mnt. ambolt, anebolt, n.; jfr fht. anabolz, anevalz samt mnt. anebelte, ä. holl. ambeeld, holl. aanbeeld, ags. anfilte, eng. anvil. Ordet är en urgammal ssg, hvars första led är den samgermanska partikeln ana; jfr AN, PÅ, Å. Dess senare led är trol. besläktad med lat. pellere (sannol. af *peldere), slå, stöta (jfr FILT, äfvensom FALSA); växlingen af b o. f i senare leden är att förklara enl. Verners lag. En analog bildning med samma bet. är mnt. anebot, t. amboss; jfr BÖSTA; jfr äfv. lat. incus af in o. cudere, slå. För öfr. hafva i vissa hithörande bildningar folketymologiska inverkningar gjort sig gällande. Se för öfr. Vries 1: 57, Erdmann Kleid u. Filz 9 följ. samt Murray]
(mindre br.) (i sht mindre) städ. Hist. handl. 1: 28 (1543). Stå fast såsom en Ambult, som waan är widh Slaagh. Schroderus Kors. 272 (1641). I ambolt det gungar, i smidja det lågar. Ling As. 603 (1833). Vid smidningen hvilar jernet på ambulten, eller städet. Almroth M. tekn. 193 (1838). Sparrhorn, .. hambult, .. (t.) Sperrhorn, .. Handamboss .. (eng.) Beak-iron. Zidbäck (1890). W. Sonessons katal. 1895, Innehållsfört. (i texten: smidesstäd). — jfr LIGG-AMBULT.
Ssgr (knappast br.): AMBULT-BAN30~ l. 31~2. den flata öfversidan af städet. Schulthess (1885). —
-HORN~2. Schulthess (1885). —
-RAND~2. Schulthess (1885).
Spoiler title
Spoiler content