SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANDRA an3dra2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr sv. dial. andra, vanl. i pl. andrer (Hof Dial. Vestrog.), nor. andra, ä. d. andre; se för öfr. ANDOR]
— jfr ÅNDRE.
1) (enst.) = ANDOR. Ifrigt söker nu .. Koio Finnen .. efter sine skid och andror. Peringskiöld Hkr 2: 206 (1697; isl. ack. pl. andra)
2) (i bygdemålsfärgadt språk) träskoning (äfv. järnbeslag) under slädmedar; jfr ANDERSPÅNG, ANDERSTÅNG, ANDRING. Lundell (1893). jfr: (Det finska) antura .. är vårt folkord andra eller andring, och (betecknar) liksom detta .. sula eller lösmede. Samtiden 1871, s. 634. — jfr KÄLK-, SLÄD-ANDRA.
Spoiler title
Spoiler content