SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANDRA, v.1 -ade. vbalsbst. -ING.
Etymologi
[jfr t. (ver-) andern, biform till ändern]
(†) ändra, förändra. Må man sigh på sådana ledernas andring icke förundra. B. Olavi 81 b (1578). (Då) dette inthet står till att andra. A. Oxenstierna i HSH 29: 314 (1634). Såsom tiderna andrass. RP 7: 555 (1639). Warom .. intet förbråkloke och hastige til at andra thet som gammult är. Swedberg Schibb. 143 (1716). Corrigera, retta, andra, förbätra. Därs. 261. Then minsta omständigheten andrar ofta hela saken. Lallerstedt Slutk. 137 (1746; sannol. tryckfel; uppl. 1739: ändrar). — jfr FÖRANDRA samt ÄNDRA.
Spoiler title
Spoiler content