publicerad: 1898
ANDRABBA, v. -ade.
Etymologi
— jfr ANTRÄFFA.
2) (†) anträffa. Stiernhielm Virt. 3 (1650). Om iag icke andrabbade någhon lärd och wälförfarin Philosophum .. så wore thet migh .. (omöjligt) til at komma til thenna Konstens rätta kännedoom. Franckenius Samt. A 6 b (1651).
Spoiler title
Spoiler content