SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1898 ANFÅ? v.2 -fångit, -fången (se för öfr. FÅ, v.), l. ANFÅNGA, v.2 -er (G. I:s reg. 4: 386 (1527)). Ordformer (andfånga G. I:s reg. 5: 91 (1528). anfangha G. I:s reg. 3: 141 (1526)) Etymologi [jfr ä. d. anfange, mottaga; efter t. anfangen (Lübben Handwb. 100), ampfangen, empfahen, biformer till t. empfangen; jfr AN-, prefix2] (†) mottaga. (I bören icke lämna dem brefvet) med myndre æn j theris reuersal ther emoth anfongandis vardhe. G. I:s reg. 4: 144 (1527). Wij haffue anfongit eders scriffteligh vrsekt. Därs. 370 (1527). Wij .. bleffwo .. effter Hedniskt Wijsz, wäl anfågne. Kiöping 107 (1667). — jfr ANFÄGNA. SAOB Alfabetisk lista anfuktning anfylla verb anfyra verb anfyrning subst. anfå verb1 anfå? verb2 anfång subst. anfånga verb1 anfånga verb2 anfånga verb3 anfångande Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
