SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANGÖRA an3~jö2ra l. ~jœ2ra, v. -gör, -gjorde, -gjort, -gjord; se för öfr. GÖRA, v. vbalsbst. -ANDE, -ING, -GÖRNING.
Etymologi
[ssg af AN, adv., o. GÖRA, v., efter mönstret af mnt. andon, t. anthun samt holl. aanmaken, t. anmachen; jfr AN, adv. II anm.]
— jfr GÖRA AN.
1) [jfr AN, adv. II 4 o. 1 b] sjöt.
a) [jfr nnt. de wall (dvs. kusten), de Weser andon, t. das land, einen hafen anthun; jfr äfv. eng. make (the) land] från öppna sjön närma sig (ngt land, i sht för att få det i sikte o. därigenom bestämma fartygets plats) l. inlöpa i (ett trängre farvatten l. en hamn o. d.). SP 1780, s. 76. De förnämsta känningar och rättelser vid angörandet af detta farvatten. Klint Kart. 56 (1807). Vi .. dreyade bi för angörningen af Vestindien. Gosselman Col. 1: 10 (1830). Angöra, segla mot något land, för att få det i sigte. Naut. ordb. (1840). Tillgång på Lotsar för angöringen af (farleden) Drogden. SFS 1844, nr 30, s. 27. Här (dvs. ute till sjös) tillsätta .. ångfartygen .. sina segel för att spara kolen till .. angörning af hamn. Uppf. b. 7: 401 (1875). Sedan kusten angjorts ett stycke öster om staden Kingston, hölls af parallellt med stranden. Melander Långtur 144 (1896). Kongsbackafjorden .. eger ett inlopp, hvilket är lätt att angöra. GHT 1896, nr 296 A, s. 3.
b) lägga till vid (ett landningsställe, en kaj, brygga o. d.). Skeppare, hvilken inseglar till Göteborg, skall .. angöra Klippans tullstation. Tullstadga 1877, § 61. Det har händt .. att djupgående fartyg .. hängt upp sig på pålarne vid kajen, när de angjort bron hårdt och till hela fartygets längd. SD (L) 1898, nr 147, s. 4. (Under rodden) fröso vi duktigt, hvarför vi på två ställen under vägen angjorde land för att koka kaffe. C. T. Mörner i Turistfören. årsskr. 1898, s. 42. — bildl. o. skämt. Herr Leonard .. tog af Fredsgatan .. och ville angöra (källaren) Castenhof. Lundin G. Sthm 12 (1880). Därs. 33.
2) [jfr AN, adv. II 1 b, samt holl. een slot aan de deur aanmaken, t. eine glocke an die thüre anmachen] (ny bet., mindre br.) i allm.: fastgöra l. fästa (ngt vid ngt). För oxar användes oftast ok, vid hvilket .. stången är angjord. Juhlin-Dannfelt 350 (1886). Gevaldigern lär ha angjort fängslet vid fångens ena hand och fot. SDS 1889, nr 410, s. 3. Den norska skidan .. är för smal för den ryska soldatstöfveln, .. hvarjemte angöringen vid foten synes för stark, lätt föranledande benbrott vid ikullåkning. SD (L) 1897, nr 52, s. 3.
3) [jfr AN, adv. II 1 anm. α, samt holl. verf, vormzand aanmaken, t. den kalk anmachen] tekn. göra vid l. tillaga (ett ämne) gm att uppblanda l. fukta osv. (det med ngt); blanda, fukta. Innan lersanden brukas (till formning) brännes den först lindrigt, hvarefter den stötes, siktas och fuktas (angöres) med vatten. Almroth M. tekn. 106 (1838). Godset .. tages .. i färgbadet, angjordt med .. blåholtsextrakt .. och .. svafvelsyra. AHB 56: 62 (1871). Vattenmängden, som användes vid cementets angöring. Tekn. tidskr. 1875, s. 56. Skall lacket färgas, så angöres det med färgämnen. J. O. Andersson i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1884, s. 119. (Ekenberg o.) Landin 698 (1894).
Ssgr (i allm. till 1, i sht a): ANGÖRINGS-BOJ310~2. SDS 1897, nr 450, s. 2. —
-BÅK~2. SD (L) 1896, nr 14, s. 7. —
-FYR~2. särsk. för angörande af hamn. SDS 1897, nr 91, s. 2. —
-HAMN~2. Konow (1887). —
-MÄRKE~20. (Det varskodda fyrskeppet var) det första angöringsmärket med den kurs vi seglade. SD (L) 1896, nr 501, s. 5. —
-PRICK~2. SD (L) 1897, nr 219, s. 4. —
-PUNKT~2.
1) till 1. Konow (1887).
2) till 2. Angöringspunkten (för den föreslagna nya telegrafkabeln till Gotland) på fastlandet skulle .. Dalarö blifva. GHT 1896, nr 297 B, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content