publicerad: 1898
ANGÅENDE an3~gå2ende, äfv. aŋ3~ (angå´-ende Weste), (p. pr. öfvergående i) prep.
Ordformer
(angåendes Schroderus Uss. D 4 b (1626), Arvidi 2 (1651), N. Av. 15 Maj 1656, nr 1, s. 3, Rudbeck Atl. 1: 303 (1679) m. fl. angåande RARP 7: 3 (1660). ahngående RARP 6: 206, 246 (1657). annegående OSPT 1686, nr 51, s. 6; jfr den etym. afd. angå'nde Bellman Gellert 1: 119 (1793; i vers))
Etymologi
[eg. p. pr. af föreg. i bet. II 3; jfr VIDKOMMA(NDE) o. ANBELANGA(NDE), äfvensom d. angaaende, holl. aangaande, t. angehend; jfr vidare de likbetydande, äfvenledes från p. pr. utgångna prep. eng. concerning, touching, fr. concernant, touchant; med afs. på formen anne- (se ofvan) jfr mnt. ane, anne, mnl. ane, ä. holl. anne, ålderdomliga sidoformer till an, äfv. förekommande i ssgr, t. ex. mnt. anegan, ä. holl. annegaan; jfr Vries 1: 35]
vidkommande, rörande, beträffande, med afseende på. — jfr DESS-ANGÅENDE.
Anm. 1:o Ordets grammatiska karaktär är i sht i ä. tid ngt sväfvande. Dess anv. ss. prep. är dock säkert bestyrkt redan för dess tidigaste framträdande i spr. l. från början af 1600-talet. Denna anv. torde för öfrigt hafva bidragit till att det i det moderna spr. ej gärna användes ss. p. pr., en anv., hvilken i ä. tid möjl. kan hafva haft större utsträckning. Jfr: Mästedeelen (af de påberopade vittnena) .. hafwa (ej) något synnerligit och sielfwa saken angåendhe weetat att berätta. Schück Anteckn. 37 (i handl. af 1669). I saker angående hela Germanheim. Rudbeck Atl. 1: 632 (1679). Åtskilliga mål, angående modersmålets skrifart, kan (man) förklara .. förmedelst jämförande med främmande och välryktade språks sätt att skrifva. Hof Skrifs. 72 (1753).
2:o Ordet tillhör mera skrift än tal; i mera högstämd poesi är det så godt som oanvändbart; jfr Cederschiöld Skriftspr. 306 (1897).
1) styrande (innehålls)bestämningar till ord l. uttryck, som beteckna ett uttalande l. en tanke: om, rörande, beträffande.
a) efter sbst.; ordet kan härvid i ä. tid hafva uppfattats ss. p. pr. med bet.: som angår, som har afseende på, som gäller osv. HSH 12: 86 (1621). Ett breef .. angående tidender från Påland. RP 4: 160 (1634). Accords-Puncter, angåendes Slottets Marienburgs öfwergifwandet (dvs. -ande). N. Av. 15 Maj 1656, nr 1, s. 3. E(ders) H(öggreflige) Excellens nådiga befalningh angående Communitetets instictande. Rudbeck Bref 1: 19 (1663). När nu thenne grunden (dvs. grundsatsen) angående o och å (dvs. för anv. af o och å) warder noga achtad, och man följer then, tå går man trygger. Swedberg Schibb. 31 (1716). Med Chur-Brandburg var ännu någon tvist angående Gräntze-skillnaden emellan För- och Hinter-Pomern. Nordberg 1: 52 (1740). Ett af arrendator O. .. mot slagtare A. .. instämdt mål angående afhysning. SD (L) 1896, nr 455, s. 3. Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående förvaltningsbidrag åt sjukkassor. SFS 1898, nr 51, s. 1. — (†) i ställning efter det styrda ordet. Schroderus Uss. K 4 b (1626). Facultas theologica lärer .. (i sin skrifvelse till universitetskanslern) haffva allahanda griller .. och somt migh angående. Rudbeck Bref 1: 12 (1662). (Trakerna m. fl. folk) måste (af göterna i Sverige) wänta råd och ordningar sitt Regemente angående. Dens. Atl. 1: 602 (1679). Rådslagen i Kongl. Maj:ts och Riksens .. Krigs-Collegio, krigzväsendet angående. HSH 3: 227 (1743). Porthan Bref 50 (1794).
b) vid verb l. adj. Angående denna sak äro meningarna delade. OSPT 1686, nr 51, s. 6. Jag .. (hade) honom tilskrifvit, angående mitt förehafvande giftermål. Humbla 109 (1740). Astronomi (dvs. astronomerna) .. voro tvehugsne angående jordens skapnad. Höpken 1: 225 (1745). På det sätt, som angående lagfrågor är stadgadt. RF § 89 (1809). Angående skälen för en ljudenlig språkbeteckning få vi hänvisa till A. Hazelii utmärkta arbeten. Lyttkens o. Wulff Ljudl. III (1885); jfr 3. Du vet själf hvad Herren sade till gudsmannen Mose angående mig. Jos. 14: 6 (öfv. 1896). — (†) i ställning efter det styrda ordet. Portugeserne, aff hwilkom iagh är myckit worden vnderwijst, thenne Saak angåendes. Schroderus Uss. D 4 b (1626); jfr 3. Hwad som i Sochne-stämma slutit (dvs. beslutadt) är, Kyrckiones nödtorft angående. Kyrkol. 24: 8 (1686). Schönberg Bref 2: 279 (1778).
c) (mindre br., hvard.) vid uttryck, där ett ord af ofvan anf. art kan underförstås. Iag kom til honom angående (dvs. i ärende, som angick) dotter hans. Serenius (1734, under about).
2) (numera föga br.) i anslutning till ord, som beteckna egenskap l. tillstånd: i anseende till; med afseende på. (De första kristnas) lefverne .. har måst varit hårdt och svårt och knapt angående födan. Eneman 2: 59 (1712). Then brist, eller twetydighet wi hafwe i wårt språk angående ordet en (, hvilket brukas dels ss. räkneord, dels ss. obest. art.). Swedberg Schibb. 99 (1716). Samvetsgran angående gerningarna. Nohrborg 351 (c. 1765).
3) (numera i sht hvard.) tillsammans med det styrda ordet utgörande en fristående förbindelse utan syntaktisk anslutning till ngt ord l. uttryck i satsen: med afseende på, beträffande; stundom närmande sig bet.: på tal om, apropå; jfr hvad angår (se ANGÅ II 3 b). Angående den saken, (så) vore det önskvärdt, att .. Angående stallet så hafva the ett span af cronan ock en förgylt vagn. J. Crussbiörn (1645) i Hist. tidskr. 1895, s. 433. (Jag) kan .. ei vndgå än med ett ord omröra, hwad mig, angående wårt modersmål, altid hafwer legat om hiertat .. Neml(igen) at wi Swenske .. borde med större omhoga och bekymmersamhet skiöta och rychta wårt egit modersmål. Swedberg Ungd. 448 (1709). Hör' Far! angå'nde hund, hvarom vi stridde båda, / Vist var han ganska stor, fast litet skarfvar jag. Bellman Gellert 1: 119 (1793). — (†) i ställning efter det styrda ordet. J. Risingh (1654) hos Sprinchorn Nya Sverige 101 (1878). Språket i Vester Dalarne angående, så differerar det ifrån den nu varande svenskan ganska mycket. Linné Ungd. 2: 344 (1734). Det graserande spöket angående, är alt i sanning. Rääf Ydre 1: 85 (i handl. af 1745).
Spoiler title
Spoiler content