SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANLAG an3~la2g (a`nlag Weste), n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[efter t. anlage; jfr d. anlæg, holl. aanleg samt NEDER-, TO-, UNDER-LAG o. d.]
— jfr ANLAGA.
I. [jfr motsv. anv. i t.] (†) motsv. ANLIGGA II, anat. (Bens hopfogning kallas) Anlag, Fogning, Harmoni (Harmonia) då benen ligga intill hvarandra med jämna kanter, och liksom hoplimmade t. e. ossa nasi. Florman Anat. 1: 47 (1823).
II. motsv. ANLÄGGA III.
1) [jfr motsv. anv. i t.] byggn., bef.; jfr ANLÄGGNING III 1 a γ. Winblad Tegelbr. 52 (1761). Anlag .. Understa linien af en dosering. Sturtzenbecher Ing.-lex. (1805). Att en sluttning (dosering) är fot på fot vill säga, att anlaget är lika med höjden, eller lutningen = 45°. Klingenstierna Fältarb. 2 (1858, 1869). Anlag .. kallar man det horisontala afståndet mellan en lutande rät linies ändpunkter (liniens horisontal-projektion). Klintberg i NF (1876). — jfr DOSERINGS-, LUTNINGS-ANLAG.
2) [efter t. anlage] (enst.) anläggning (se d. o. III 1 a α), byggnad. Atterbom Minnen 231 (1818).
3) [jfr t. die anlage eines romans o. d.] (†) plan, anläggning (se d. o. III 1 j), planläggning, uppränning. Det är icke efter en läsning som man dömer .. öfver ett stycke, så eget i sitt anlag, så rikt på skiljaktiga taflor (som Franzéns Svante Sture). Tegnér 6: 126 (1830).
4) första början (till ngt), embryo; jfr ANLÄGGA III 1 i.
a) zool., bot. Ehuru icke alla blombladen i verkligheten hafva hvar sin ståndare, så hafva de den likväl i anlaget. Agardh Bot. 2: 323 (1832). Hvad som icke finnes i anlag (hos växter), kan icke komma till utveckling. Fries Utfl. 1: 247 (1843). Blommans utvecklingshistoria lärer oss öfverallt, att anlaget till de mest olika blommor är hufvudsakligen lika. Agardh Vextsyst. methodol. 63 (1858). Knoppbildningen kan vara antingen inre eller yttre. I det förra fallet uppstå inuti djurets kropp anlag till nya individer, som stundom till en början visa mycken likhet med ägg. Thorell Zool. 1: 289 (1860). Hos amfibier och fiskar afgår .. på en gång en större mängd ägg, hvarefter äggstockarna innehålla endast anlag till nya ägg. J. E. Johansson i NF 18: 496 (1894). jfr TAND-ANLAG m. fl. — i bild. Skada om denne .. man, att trenne omständigheter redan skaffat honom ett betydligen framskjutande anlag till Midas-öron. Atterbom Minnen 551 (1819). — (mindre br.) i utvidgad anv. Anlag till en god skörd. Fries Utfl. 2: 230 (1852). För de äldsta tiderna, innan ännu någon egentlig Botanisk litteratur uppstått, har blifvit nödigt upptaga de obetydligaste anlag dertill. Därs. 3: 14 (1863).
b) [jfr t. anlage zum dichter o. d.] i fråga om andliga förhållanden: utvecklingsmöjlighet, potentialitet (jfr 5 b). (Akilles) är en äregirig yngling, men med anlag till en stor man. Tegnér 3: 489 (1812). Till en början ligger .. Friheten hos Viljan endast såsom Anlag (potentiâ). Trana Psyk. 2: 137 (1847). Vid sin naturliga födelse är .. människan ande eller person blott till anlaget eller den reala möjligheten. Nyblæus Rel. upps. 106 (1868, 1874).
5) naturlig fallenhet l. benägenhet l. disposition. Ärftliga anlag. — jfr SLÄKT-ANLAG.
a) [jfr t. anlage zur krankheit] i fråga om kroppsliga förhållanden hos lefvande varelser, särsk. människor. Anlag till lungsot. Hartman 226 (1828). Anlag för sjukdom. Collin (1847). I medicinsk (patologisk) mening betecknar anlag (predisposition) den benägenhet för sjuklighet i allmänhet eller den mottaglighet för en viss sjukdom .., som i olika grad förefinnes hos olika individer. De sjukliga anlagen äro antingen förvärfvade eller medfödda. A. Key i NF 1: 800 (1876). Männen (hos tschuktscherna) tycktes hafva större anlag för fetma än qvinnorna. Nordenskiöld Vega 2: 28 (1881). (Hon) kunde .. inte begripa att inte fröken F. .. kunde se att hon hade hektiska anlag. Hedenstierna Fru W. 21 (1890). — jfr KROPPS-, SJUKDOMS-ANLAG m. fl.
b) [jfr t. geistige anlage, anlagen für dichtkunst, anlagen zu sittlichkeit o. d.] i fråga om andliga förhållanden hos människan: medfödd böjelse, inneboende förmåga; i sht i pl. Det märks, att han har anlag. Goda, dåliga, rika anlag. Poetiska, tekniska anlag. Anlag för poesi, för sång, för teatern, för sjömansyrket, för djupsinniga betraktelser. Anlag att blifva en stor man. Om någon föraktare af Bönens andakt ville söka ett sannolikt försvar för dess försummelse, så skulle han åtminstone icke åberopa menniskosinnets allmänna anlag till sin ursäkt. Lehnberg Pred. 1: 175 (c. 1800). De flästes upsyn förråder et anlag til grymhet och lömskhet. Ödmann M. Park 165 (1800; sagdt om morerna). Under behof och nöd förvissna alla högre anlag, äfven hos den bäste. Tegnér 5: 101 (1815). L. .. hade inga anlag att vara bof. Trolle-Wachtmeister 2: 165 (1817). För framställningen af den inre (naturen) hade .. (J. G. Oxenstierna) mindre anlag. Tegnér 3: 195 (1819). En .. egenhet i nordbons lynne är ett visst anlag för vemod och tungsinnighet. Dens. 6: 469 (1839). Denna dikt vittnar om ganska betydande poetiska anlag. B. E. Malmström 1: 115 (c. 1860). Vid ledningen af lärjungens arbete vare lärarens förnämsta syfte att utveckla hans anlag och förmögenheter. SFS 1878, nr 53, s. 39. Herakles, den unge hellenen, hade afgjorda anlag både för plastik och måleri. Rydberg Varia 197 (1890). Det är ett sedan länge kändt förhållande, att anlagen ofta gå i arf från föräldrar till barn, att barn lära sina föräldrars sysselsättning lättare än andra göra det, o. s. v. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 212 (1891). Med fallenhet eller ”anlag” i särskild mening förstås en sådan individens ursprungliga psyko-fysiska beskaffenhet, till följd af hvilken han riktar sitt intresse företrädesvis åt någon viss sida af det varande eller någon viss art af verksamhet. Rein Psyk. II. 1: 204 (1891). Hvad människan i följd af sitt väsende kan blifva genom sin verksamhet, därtill säges hon hafva anlag. Nyblæus Forskn. IV. 2: 73 (1897). jfr: (V. Rydberg har genom ordet) själsgry .. sökt undvika det tyska låneordet ”anlag”. Kock Spr. förändr. 41 (1896). — oeg. om språk. (Madvig) frånkände de gamla språken något företräde, så vidt fråga är om deras ursprungliga anlag in abstracto. Cavallin Skr. 57 (1887). — jfr KONSTNÄRS-, KULTUR-, LÄRDOMS-, MUSIK-, SKALDE-, SNILLE-ANLAG m. fl.
c) (mindre br.) hos liflösa ting. (Kroppars) electriska anlag. Berzelius Kemi 3: 62 (1818). Mjölken har a(nlag) för att surna, telningen till att växa. Hahnsson (1884).
6) [med afs. på bet.-utvecklingen jfr TALANG] (mindre br.) person med anlag (se 5 b). (Då) kände icke .. ännu hvarje poetiskt anlag poesiens historia så i grund, som nu är fallet. Claëson Skr. 2: 343 (1857). (Pilo är) som direktör (för konstakademien) .. förtjent af allt beröm för sin omvårdnad om de yngre anlagen. Estlander Konsth. 453 (1867).
Ssgr: (II 5 b) ANLAGS-FÖRETRÄDE30~ l. 31~1020. (enst.) En gemensam och national-uppfostran, deruti hvars och ens naturliga anlagsföreträden utvecklas. Agardh Bl. skr. 2: 234 (c. 1845).
(motsv. ANLÄGGA I 1) -KANT~2. (knappast br.) tekn.; jfr ANLÄGGNINGS-KANT. Schulthess (1885).
(motsv. ANLÄGGA I 1) -SIDA~20. (knappast br.) tekn. Schulthess (1885).
(motsv. ANLÄGGA I 1) -YTA~20. (knappast br.) tekn.; jfr ANLÄGGNINGS-YTA. H. W. Lind i Tekn. tidskr. 1875, s. 183.
Spoiler title
Spoiler content