SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANREDNING, sbst.1, f.; best. -en.
(†) vbalsbst. till föreg. Wollimhaus Syll. (1649, under instructio). jfr MAT-ANREDNING. — konkret: anrättning. Så gofwo dhe oss den andra anredningen eller måltijden. Rudbeck Atl. 2: 432 (1689).
Spoiler title
Spoiler content