ANROPELSE an3~rω2pelse, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
(numera knappast br.) vbalsbst. till ANROPA. — konkretare: invokation. Anropelse. Thorild 3: 106 (1791; titel på en dikt). Man vågar icke nämna om, .. huru många brinnande blickar, med afbrutna anropelser, som .. sändas till Himmelen. Dens. 4: 100 (1794).
SAOB
