SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANSKALL an3~skal2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[under inflytande af ANSKRI bildadt af AN, adv. III 1, o. SKALL]
(föga br.) plötsligt skall. Det var tyst rundtomkring oss, tills hastigt ett par hundar upphofvo ett häftigt skall ..(;) en man .. lade undan i fönstret ett par pistoler, dem han förmodligen fattat vid hundarnes anskall. Mellin Nov. 3: 556 (1840, 1867). — jfr ANSKÄLLA.
Spoiler title
Spoiler content