SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANSKYNDA, v. vbalsbst. -ANDE; -ARE.
Etymologi
1) (†) påskynda. Generalen .. (fick) bud emot sig at anskynda resan. Ber. om fälttåget i Pohlen 1704, s. C 1 b. Taga de mått, som Cröningens anskyndande krafde. Nordberg 1: 533 (1740). jfr: Hans Maj:t (var) fullsinnad, at anskynda och befordra deras berömliga upsåt. Därs. 905.
2) [efter mnt. anschunden] (†) tillskynda, anstifta. (De) meente .. vthi theras sinnen at Zeusippus wore til thet dråpet en anskyndare. Schroderus Liv. 461 (1626).
Spoiler title
Spoiler content