SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANSKRÄMLIG an3~skräm2lig, äfv. 040, stundom -rä2m-, äfv. -SKRÄMMELIG an3~skräm2elig l. 0400, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. anskrämmelig; jfr nor. andskræmelig samt andskræma, ”Skræmsel; fælt Menneske” (Ross), o. skræmeleg (Aasen); förra leden utgöres af AN-, prefix2, senare leden är en adj.-afl. till SKRÄMMA, v.]
(hvard. samt med en viss skämtsam o. bygdemålsfärgad anstrykning)
1) i fråga om synintryck: ful så att man blir rädd, ohygglig, förskräcklig, hisklig. En del af fulingarne hade för att göra sig ännu anskrämligare gjort de värsta grimaser, då de läto fotografera sig. VL 1893, nr 73, s. 3. De anskrämliga, i skrikande färger kolorerade bilder, som hittills varit traditionela i barnkammarliteraturen. Därs. 1895, nr 296, s. 2. En anskrämmelig gumma. SD 1899, nr 22, s. 5. — ss. adv. (jfr 3): förskräckligt l. ohyggligt (ful o. d.). Hvad han ser anskrämmeligt ömkelig ut. Braun Calle 209 (1843). Anskrämmeligt ful. SDS 1897, nr 17, s. 3.
2) i allm.: faslig, vedervärdig, ohygglig, förskräcklig, hisklig. Han hostade anskrämligt. Strindberg Sv. öden 2: 346 (1883); jfr 3. Det där hiskliga och för dem så anskrämliga dånet. Lidforss DQ 1: 208 (1889). Att sätta mig och grubbla på de der anskrämliga sakerna. Wieselgren Gm hvirfl. 2: 57 (1891).
3) ss. (väsentligen) kvantitativt förstärkningsord: förfärlig, förskräcklig, hisklig, oerhörd, kolossal. Guld och silfver och vagnar och hästar och kreatur i en anskrämmelig mängd. Braun Calle 170 (1843). Det var inte bra, att Cesar krökte arm (dvs. söp) så anskrämmeligt. Bondeson Glimm. 50 (1892).
Spoiler title
Spoiler content