SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANSMAK, sbst.
Etymologi
[af AN, adv. III 1, o. SMAK; jfr t. bei-, nebengeschmack]
(†) bismak. Då .. (bränntorfven) brunnit litet, är röken förbi och sedan conserverar han sig länge och behåller elden, att man för honom kan steka en stek, utan ringaste ansmak. Tidström Resa 55 (1756).
Spoiler title
Spoiler content