SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANSTÖTNING an3~stø2tniŋ (a`nstötning Weste 1: 1951), r. l. f.; best. -en; pl. (numera föga br.) -ar.
Ordformer
(-stöttning RARP 3: 317 (1643). -stottning Läsn. f. folket 1898, s. 45 (cit. fr. 1598))
vbalsbst. till ANSTÖTA. — särsk.
1) till ANSTÖTA 1. Det tjocka l-ljudet, hvilket .. utgör ett tjockt gomljud, uppkommet genom tungspetsens höjning eller anstötning mot gommens främre del. Rietz V (1867); jfr ANSTÖTA 1 a β. Cylindern, hvilken öppnas till följd af slidens anstötning mot en vinkelhäfstång. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1885, s. 41; jfr ANSTÖTA 1 b α. — (†) konkretare: stöt. Sådana Skytt (dvs. kanoner) göra en grwfweligh skadha, .. och intet är så starckt och bewäpnadt ting, at thet vtaff thes hastighe anstötningar icke kan blifwa nederstördt och förderffwadt. L. P. Gothus Mon. turb. 278 (1629). Grundell Artill. 61 (1705). Möller (1790).
2) (†) till ANSTÖTA 2; jfr ANSTÖT 2. Man iakttage .. att icke articulera Bröst-tonerna med för stark anstötning af andedrägten. Sånglära 16 (1814).
3) (†) till ANSTÖTA 3. — konkretare.
a) = ANSTÖT 4 a. Torstensson .. med heela armeen moste vthstå många anstöttningar. RARP 3: 317 (1643). — bildl. Moste Högha Personer förwänta åtskillelighe anstötningar, vtaff .. owänner och miszgynnare. L. P. Gothus Mon. pac. 281 (1628).
b) = ANSTÖT 4 b α. Läsn. f. folket 1898, s. 45 (cit. fr. 1598). Förskoning eller Lindring vthi Pestilentziske Anstötningar. L. P. Gothus Pest. 28 b (1623).
Ssg: (1) ANSTÖTNINGS-VINKEL300~20. (numera knappast br.) anfallsvinkel. Weste 1: 1951 (1807).
Spoiler title
Spoiler content