SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANTASTBAR an3tast~ba2r, äfv. 3~20, adj. -are.
som kan antastas. — särsk. till ANTASTA 6. (Ett) metodologiskt antastbart (argument). Vannérus Wundts psyk. 495 (1896). SD 1896, nr 15, s. 5. — jfr OANTASTBAR.
Spoiler title
Spoiler content