SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANTIKONSTITUTIONELL an1tikon1stitɯ1tʃωnäl4 l. 1ʃ-, äfv. 40 10104 l. 30~10102 (se för öfr. KONSTITUTIONELL), adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. antikonstitutionell, fr. anticonstitutionel; se ANTI-, prefix2 5]
fientlig l. stridande mot konstitutionen l. författningen, författningsfientlig, författningsvidrig. Pfeiffer (1837). G. Dalin (1871).
Spoiler title
Spoiler content