SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANTUMLA an3~tum2la, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. antaumeln; se AN, adv. II 1 b, o. TUMLA]
(föga br.) tumla fram (mot ngn l. ngt). I Velma-mynningen har mången blifvit hvit om näsan, vid anblicken af böljornas antumlande åsar. Læstadius Journ. 335 (1831).
Spoiler title
Spoiler content