SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
APERI a1peri4 (aperi´ Weste), n.; best. -et, äfv. -t; pl. (föga br.) -er (M. Sahlstedt Qv.-sp. 69 (1723)).
Etymologi
[jfr d. aberi, n., nor. aperi, apri, n., nt. aperie, holl. aperij, t. afferei, äfferei, f.]
eg. vbalsbst. till APA, v.
Anm. Almqvist (1842) uppgifver, att ordet brukas bl. i det lägre språket.
1) (mindre br.) till APA, v. 1: (osjälfständig, ytlig) efterapning. Alla hennes (dvs. den falska kyrkans) gerningar oc Gudz tienst .. står (dvs. bestå) j vthwertis sken och aperij effter then sanskyllogha Kyrkion. Falck Underv. 119 a (1558); jfr 2. Det trälaktiga aperi, som bedrifves, då man sätter sig ned att .. göra efter hvarje streck, .. som en annan dragit på ett velinblad. C. R. Nyblom i Sv. lit.-tidskr. 1865, s. 364. (Dessa författare) äro alldeles främmande för nutidens aperi efter franska mönster. E. A. Fryxell i Ny sv. tidskr. 1887, s. 424. — (numera föga br.) med prep. af. Tegnér 5: 60 (1810). (En barnteaters) aperi af de större scenerna. Beskow Vandr. 1: 173 (1819, 1833). — närmande sig 2. (Herren) allena är, som rätta vnder giör: / Men idel aperi, hvad Satan tager för. Kolmodin Qv.-sp. 1: 415 (1732).
2) [jfr motsv. anv. i d., t. o. holl.] (nästan †) till APA, v. 2, 3: (ytligt) narrspel, (tomt, bedrägligt) gyckel; jfr APESPEL 2. Intet achtandes hwad Påwen och hans Biscopar bruka för aperij vthi theras Presta wixl. L. Petri 3 Post. 8 a (1555). The Poler .. drijffua ett sådhant aperij medh tht (tryckfel för the) plumpa och oförståndighe Muskowiter, at så snart en Demetrius omkommer, få the strax en annan i stadhen (dvs. i stället) igen. Petreius Beskr. 2: 206 (1614). (Biskop Vincentius, som) wigde Altaren, Kalckar, Kyrckiomwrar, Messe Klädher och Christnade Klockor, och annat slijkt Aperij förhänder hadhe. Tegel G. I 1: 118 (1622). Desse köpsvenner hafva hållit med honom (dvs. en bonde som ville erhålla en spiritus familiaris) ett stort aperi .., i det de hafva kommit honom till att krypa uti en säck. Rääf Ydre 1: 140 (cit. fr. 1695). Fru smek intet mej, jag håller intet af sådant aperi. C. Gyllenborg Sprätth. 40 (1737); jfr APA, v. 3. Officerare och Cavalliers, som redo ut at bese detta (dvs. de schlesiska barnens bönemöten) såsom ett aperi, måste .. tilstå, at de blifvit rörde i sitt innersta hierta. Nordberg 1: 836 (1740). Aperi .. (mindre br.) se Apspel. Weste (1807). Kindblad (1867). — med anspelning på dresserade apors narraktiga konster. Apeförare, som fara ifrå thet ena rumet (dvs. stället) til thet andra, genom onyttigt aperij och kucklerij (dvs. gyckel) sökia penningar. P. Erici 5: 70 a (1582).
Spoiler title