publicerad: 1901
APPROBABEL ap1rωba4bel, äfv. -ro- l. -rå-, adj. -ble, -bla. adv. -T.
Etymologi
[bildadt till APPROBERA efter mönstret af PROBABEL o. vbaladj. på -abel till lånade verb på -era, t. ex. ACCEPTABEL till ACCEPTERA osv.]
som kan approberas. De allra flesta (korna som gåfvos i betalning) voro knappt approbabla. Svahn Öfverligg. 132 (1885). — särsk.: som förtjänar betygsgraden approbatur. Han är knappt approbabel i något ämne. En approbabel kria. De ämnen, i hvilka blott approbabla insigter eftersträfvas. E. F. Gustrin i Ped. blad 1875, s. 175.
Spoiler title
Spoiler content