SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARAGONIER ar1agω4nier, äfv. 10302 (arago´nier Weste), äfv. ARAGONER ar1agω4ner, m.; best. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr t. aragonier]
invånare i Aragonien. Alphonsus dhe Arragoniers Konung. Grubb 703 (1665). De stora eröfringarne af mohammedanska länder genom Aragonerne. Sjöstrand Schlosser 8: 315 (1859). I Spanien är arragoniern synnerligen aktad. Visén De Amicis Span. 61 (1890).
Anm. Stundom förekomma ss. namn på invånarna i Aragonien orden aragonesare (Svedelius Statsk. 4: 418 (1869)) o. aragones [efter span. aragonés; jfr eng. aragonese].
Spoiler title