SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARIANISM ar1ianis4m l. 01—, r. (m. G. Dalin (1871)); best. -en.
Etymologi
[jfr t. arianismus, eng. arianism, fr. arianisme]
kyrkohist. Arius' lära. (På ekumeniska mötet i Nicæa) förkastades Arianismen, (och) den gamla kyrkoläran godkändes. Anjou Lärob. 20 (1842, 1867). Eklund Kyrk. hist. 63 (1883). — jfr HALF-, SEMI-ARIANISM.
Spoiler title