SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARKAD arka4d, sbst.1, r. (m. Lindfors (1815), Almqvist, Lundell); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[liksom t. arkade, f., eng. arcade, af fr. arcade, motsv. l. lånadt af it. arcata; jfr mlat. arcata, hvalf, båge, afl. af lat. arcus (se föreg.)]
byggn.
1) hvalf l. båge hvilande på två kolonner l. murpelare; öfverhvälfd öppning å mur o. d. med tillhörande infattning; i sht i pl., koll.: fortlöpande följd af dylika hvalf l. bågöppningar, äfv. om portik l. galleri hvars ena långsida utgöres af dylik följd (jfr 2), båggång, båghall. Björnståhl Resa 1: 196 (1771). Stagnelius 2: 200 (1821). Stå pelarne långt från hvarandra så att platthvalfven erhålla för stor spännvidd, så förenas dessa stöd genom hvalfbågar eller Arkader. Stål Byggn. 2: 46 (1834). Under arkaderna (på piazzan i Venedig) .. tindra butiker af guldsmeds och juvelerareexpositioner. Fahlcrantz 4: 207 (1836, 1865). Dramatiska teatern (i Sthm), uppförd 1842 af kapten A. Lindeberg, hvars porträtt pryder arkaden öfver scenen. Ill. Sv. 1: 77 (1866, 1882). Arkader bilda merendels den öppna framsidan eller de öppna sidorna af en portik eller ett galleri. A. T. Gellerstedt i NF (1876). Där (dvs. på Campo santo i Pisa) bland gotiska arkaders bågar / Fornlegenders fromma bildvärld tågar / Än förbi i grifteprocession. Wirsén Ton. o. sägn. 179 (1893). jfr BLIND-, RUNDBÅGS-, SPETSBÅGS-ARKAD m. fl. — särsk. om hvalf å brobyggnad o. d. Bohman Vettern 1: 30 (1834). Vid passerande af flera dalgångar .. (har man) måst föra ledningen (dvs. akvedukten) på murade arkader öfver desamma i stället för genom järnledningar i deras botten. F. V. Hansen i Tekn. tidskr. 1890, s. 196. — i bild. Hur lycklig den, hur full af ro, / som byggt sin själ en himmelsbro / på stadiga arkader. Heidenstam Vandr. 143 (1888).
2) = pl. af 1 ss. koll. En .. sida af Torget upptager en mängd hus, hvilkas öfre våning utskjuter till den grad, att de, gemensamt med de understående grofva kolonnerna, formera en lång och bred arcade, hvilken tillbjuder en beständig skugga. Gosselman Col. 1: 32 (1828, 1830). Tekn. tidskr. 1872, s. 129. Öfver arkaden (de mellan midt- och sidoskeppet stående pelarne eller kolonnerna med deras föreningsbågar) löper en gesims. Hildebrand Kyrkl. k. 8 (1875). (Cesars) kolossalstod bidar er i arkaden till konservatorernas palats. Rydberg Rom. d. 5 (1882). Byggnadens bottenvåning, omdanad till arkad. 2 Uppf. b. 1: 478 (1898).
Ssgr (i allm. till 1): ARKAD-BÅGE03~20. hvalfbåge. Lundin N. Sthm 312 (1888). C. R. Nyblom i PT 1892, nr 245 A, s. 3.
-GALLERI~002. 2 Uppf. b. 1: 125 (1897).
(2) -GÅRD~2. inhägnad plats omgifven af l. försedd med båghall(ar). Tekn. tidskr. 1892, s. 57.
Spoiler title
Spoiler content