SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARITMETISK ar1itme4tisk (aritme´tisk Weste), adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. arithmetisch, efter lat. arithmeticus, adj., af gr. ἀριϑμητικός (se föreg.)]
adj. till ARITMETIK. Aritmetiska problem. Rel. cur. 102 (1682). The aldradiupaste arithmetiska och geometriska sanningar. Rydelius Förn. 394 (1737). Arithmetiska Operationer. Bergklint Sam. 1: 138 (1781, 1794). De gamle mätte sina vers geometriskt, och två korta stafvelser svarade fullkomligt mot en lång; vi deremot mäta aritmetiskt och räkna egentligen ljudets höjningar och sänkningar. Tegnér 5: 439 (1825). Den arithmetiska undervisningen. Zweigbergk Räknek. Förord (1853, 1861). Det går öfver min aritmetiska omdömesförmåga. Nyblom M. Twain 1: 37 (1873). — särsk.
a) i förb. aritmetiskt medium, tal som erhålles därigenom, att summan af vissa gifna storheter divideras med det tal som utmärker deras antal. Söka, taga det aritmetiska mediet af (l. mellan) trenne tal. Björling Alg. 1: 68 (1849, 1861). Lindelöf An. geom. 14 (1864). Fahlbeck Stat. typen 44 (1897).
b) i förb. aritmetisk progression l. serie, följd af termer där skillnaden mellan två på hvarandra följande är genomgående densamma; motsatt geometrisk progression. Tillväxa, ökas i aritmetisk progression. Smoll Fortif. 14 (1693). Aftagande aritmetisk progression. Palmqvist Alg. 1: 93 (1745). Björling Alg. II. 2: 46 (1844, 1870). Adelsköld J. Ericsson 140 (1894). Anm. I ä. tid användes uttr. i sin lat. form. Progressio Arithmetica är, när många Taal haffua lijka åtskildnat ifrå hwar andra, såsom 2. 4. 6. 8. 10. 12. 14. etc. A. J. Gothus Thes. arithm. 110 (1621).
c) (föga br.) grundad på tal l. talförhållanden; numerisk. I .. den absoluta demokratien .. var blott fråga om individernas arithmetiska jemnlikhet, d. v. s. att skicklighet, kunskap, förmåga skattas för intet. Palmblad Fornk. 2: 33 (1844).
Spoiler title
Spoiler content