(arnesch Tegel E. XIV 324(i handl. fr. 1561). arnisk Spak Uppl. om fanor 5 (efter handl. fr. c. 1565); jfr språkprofvet från Forssell nedan)
Etymologi
[jfr fsv. arnesker, adj., i n. arnest (äfv. i substantivisk anv.); efter mnt. arnensch, arnsch, adj. till Arnhem l. Arnheim, namn på en stad i Holland. Ordet är eg. ett substantiveradt adj. i n. med den neutrala formen bildad utan -t i direkt anslutning till motsvarande (mn)t. o. d. former; jfr BRABANSK, FLAMSKm. fl. samt fsv. kortrisk, tyg från Kortrijk (Courtray), leidisk, tyg från Leiden osv.]
(fordom) ett slags (finare) tyg från Arnhem. The skulle lata förskriffua epter .. (bl. a. 2) stycken dubbelt Arnesk högt gråth. G. I:s reg. 8: 100(1532). En krage kååpe aff Arnesk. Skråordn. 313(1546). Stiernman Com. 1: 134(1555). Til menighe Hofuedh (dvs. den lägre hofpersonalen) schall bestyres blått och huit Klädhe, Item blått Sayenn och Arnesch. Tegel E. XIV 324(i handl. fr. 1561). Svart arnesk. Strindberg Sv. folket 1: 384(1882; i fråga om förh. på 1500-talet). jfr: För gruppen ”Sidengewandt” .. (bilda) ”Sammet”, ”Atlask”, ”Damast”, ”Taft” (hufvudstommen i tullräkenskaper från 1500-talets midt), hvilka jämte .. ”Gyllenduk”, ”Kammarduk”, ”Flöjel” .. m. fl. hänvisa på, att här är fråga om .. dyrbarare och praktfullare tyger ... Till denna grupp föras äfven ”Makeyer”, ”Arnisk” (m. fl. tyger). Forssell Hist. 2: 7(1875). — attributivt. En arnesk quinne kiortiill. Skråordn. 312(1546).
