publicerad: 1902
ARTELL artäl4, n.; best. -et; pl. -er l. =.
Ordformer
Etymologi
[liksom t. artell, n. l. m., af ryska artel (med muljeradt l o. tonvikten på senare stafvelsen), f., hvilket enl. meddelande af prof. J. J. Mikkola o. dr. G. Ramstedt är af mongoliskt urspr.; jfr kalmuckiska ürtel, mongoliska ürtȫ, manskapet på en mongolisk poststation]
1) [jfr t. artell] nat.-ekon. fri förening (i Ryssland) som med gemensamt kapital o. arbete (l. bl. arbete) under solidariskt ansvar o. full likställighet mellan medlemmarna utöfvar ngn viss sysselsättning; särsk. om dylik förening af arbetare inom visst fack. De nio ryssarne (i Chabarowa) bilda ett bolag (artell) för hvalfångst. Detta består af 22 andelar, af hvilka två tillfalla den helige Nikolaus och de öfriga 20 fördelas mellan delegarne. Nordenskiöld Vega 1: 75 (1880). Timmermännen (i Ryssland) vandra och arbeta i hela ”arteller” och äro lönverkare. A. Raphael i Ekon. samh. 2: 282 (1897). De redan i 12:te årh. (i Ryssland) existerande ”artellerna” (wataga, druschina) äro inga skrån, utan vandringsarbetarnes förvärfssamfund för medlemmarnes gemensamma behofs tillfredsställelse. Dens. Därs. 314.
2) (i Finl.) ett på visst, egendomligt sätt organiseradt kosthållningsbolag l. matlag, hvars medlemmar utgöras
a) vid hären, af (det ogifta) manskapet inom ett kompani. Ehuru Musikanter och gifta Soldater, af den anledning att de .. vid åtskillige .. tillfällen hafva gemensam mathållning med de ogifta, jemväl komma att i mindre mån bidraga till Artellernas underhåll. SPF 1839, s. 289. Nyare tiders artell och proviantering kände man icke då (dvs. på trettioåriga krigets tid). Topelius Planet. 3: 6 (1889). — om ett artells lokal(er). Uti artellet tillredes varm mat till middag och qvällsvard. FFS 1880, nr 29, s. 25.
b) (förr) af fångarna i ett fängelse. (Fångvårdsanstalternas syfte) medgifver (icke) .. den obehindrade gemenskap emellan fångarne, hvartill de såkallade arteller eller fångarnes kosthållningsbolag gifva anledning. Utlåt. af den i afs. å fäng.-reformen tillförordn. finska komité 13 (1873, 1878).
Ssgr (till 2, särsk. 2 a): (2 c) ARTELL-ARBETARE. Nya pressen 1897, nr 82, s. 3 (om järnvägsarbetare). —
-BOK. Finsk mil. tidskr. 1893, s. 457 (citat fr. 1815). I artellboken införas alla till artellkassan .. hörande inkomster och utgifter. FFS 1880, nr 29, s. 31. G. Gadolin i Finsk mil. tidskr. 1893, s. 613. —
-FORA. Transport under marscher af manskapets .. enskilda effekter, såvidt dessa ej kunna med artellforan framforslas. FFS 1880, nr 29, s. 28. —
-FÖRENING. = ARTELL 2 b. Till fångarne sjelfve (å straffängelset i Åbo) öfverlåtes .. att i så kallad artelförening besörja brödbakning och matens tillredning. FFS 1861, nr 24, s. 14. Ber. om tillst. i Finl:s fäng. 1866, s. 11. —
-FÖRESTÅNDARE. jfr ARTELLSCHIK. Artellföreståndaren, som utses för sex månader i sender bland skrifkunnigt manskap, handhar kompaniets artellekonomi. FFS 1880, nr 29, s. 18. G. Gadolin i Finsk mil. tidskr. 1893, s. 613. —
-HÄST. Kronans rid-, tross- och artillerihästar samt kompaniernas artellhästar. FFS 1868, nr 24, s. 7. Artellhästen användes till transport af matförråder och kökskärl samt, under marscher, af manskapets enskilda effekter, äfvensom till andra för kompaniet nödiga körslor. Därs. 1880, nr 29, s. 29. —
-KASSA.
a) till 2 a. Artell-Cassan .. bör användas till gemensam hushållning och anskaffning af sådana födoämnen, som af Kronan icke in natura bestås. SPF 1839, s. 289. FFS 1880, nr 29, s. 31 (se under -BOK).
b) till 2 b. Korrektionisternas artellkassa. Ber. om tillst. i Finl:s fäng. 1866, s. 52. —
-MEDEL. Oeconomiae- och Artel-Medel. SPF 1839, s. 345. G. Gadolin i Finsk mil. tidskr. 1893, s. 613. —
(2 b) -SKRIFVARE. En bokhållare, som .. såsom artellskrifvare uppbär ett arvode af 600 mark. Ber. om tillst. i Finl:s fäng. 1866, s. 53. —
-VAGN. Topelius S. skr. 19: 191 (1869).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content