ARTERIELL ar1teriäl4, äfv. -ä4l, stundom -tä- l. -tæ-, l. 01—, adj.
Etymologi
[af t. arteriell, fr. artériel; jfr ä. fr. arterial, eng. arterial, motsv. nylat. arterialis, afl. till lat. arteria (se ARTÄR)]
adj. till ARTÄR: artär-, pulsåder-. Arteriell blödning, pulsåderblödning. (Hjärtat hos blötdjuren) är arteriellt, d. v. s. skickar blodet, som kommer från respirationsorganerna, till alla kroppens delar. Thorell Zool. 2: 287 (1865). Det arteriella kärlsystemet. Wretlind Läkareb. 6: 22 (1897). — särsk. i förb. arteriellt blod, syrerikt, högrödt blod; vid dubbelt blodomlopp dels om det blod som flyter från hjärtat till kroppens olika delar (ej till lungorna) dels om det blod som (gm lungblodådrorna) flyter från lungorna till hjärtat. Berzelius i Årsber. t. VetA 1821, s. 137. De kärl .., som (hos molluskerna) föra det arteriella blodet från respirationsapparaten. Thorell Zool. 1: 91 (1860). C. Wallis i Ill. helsov. 73 (1885). — Anm. Fordom brukades i samma bet. stundom arteriös [jfr t. arteriös, af fr. artérieux; jfr äfv. eng. arterious; motsv. nylat. arteriosus], t. ex. Straxt framvälde bloden .. per saltus (dvs. stötvis) til tecken af arterieusa ursprung. Acrel Chir. händ. 647 (1775). jfr VENÖS.
