SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1902  
ARTIFICIELL ar1tifis1iäl4 l. -fi1s-, äfv. 4l (- - -siä´l Dalin), stundom 010—, adj. -are (gradf. dock mindre br.).
Ordformer
(arte- Wallerius Min. 215 (1747), Hygiea 1861—70 Reg. (1874). artificial- (i ssg) G. Meijer Præs. i VetA 1747, s. 6. Anm. I ä. tid brukades ordet i lat. form (med lat. böjning), t. ex. Evacuation (dvs. afföring) genom medicament, hwilken blifwer Artificialis nämdt. Sparrman Sund. sp. 138 (1642))
Etymologi
[jfr t. artificiell, af fr. artificiel, liksom eng. artificial af lat. artificialis, af artificium, yrke, konst, konstgrepp, af ars, konst (jfr ARTIST), o. facere, göra (jfr FAKTUM)]
1) [jfr ä. eng. the best and most artificial way to make these tables, ffr. instruments mecaniques ou artificiels] (†) som visar l. kräfver konstskicklighet; konstmässig. Artificiella eller Stora Navigation, som brukas uppå vidsträckta Sjö-Resor. Chierlin Sjöm. Y 3 a (1777).
2) med konst åstadkommen l. framställd ss. imitation af l. ersättning för ngt verkligt l. naturligt; konstgjord; imiterad; motsatt NATURLIG. Artificiella mineralvatten. Artificiella tänder. Artificiell belysning. Artificiel Marmor .. Tilredes af gips; är hårdt och af samma färgor, som marmor. Wallerius Min. 426 (1747). Artificiella Ängar. Almanach t. Lunds hor. 1772, s. B 6 b. Huru blifver man icke straxt flat, at se det förmenta Ärbara Könet äfvenväl fordomdags hafva köpt sig artificielle Skönhet. C. R. Berch i 1 Saml. 3: 321 (1773). Konsten efterapar naturen, och upvisar artificiella blommor, hvilka stundom ifrån de naturliga knapt kunna åtskiljas. Fischerström 2: 171 (1780). De artificiella respirationsrörelserna. C. Lovén i Hygiea 1866, s. 429. Konstgödning eller artificiella gödningsämnen. Juhlin-Dannfelt 126 (1886). Artificielt silke. Patent nr 6569 (1896). — särsk.
a) astr. i uttr. artificiell horisont, horisontell speglande yta (i sht af olja l. kvicksilfver) hvilken vid observationer ersätter den naturliga horisonten, då denna är bortskymd; jfr KVICKSILFVER-, OLJE-HORISONT. En Ängelsman Hr. Serson (har) nyligen uptänkt et bekvämt sätt at få en artificiell Horizont. Corvin Styrm. 186 (1756). Lindhagen Astr. 354 (1860). R. Nissen i NF (1876).
b) med. i uttr. artificiell igel; jfr KOPP-GLAS, -SNÄPPARE. Mil. förf. saml. 5: LXI (efter handl. fr. 1864). Artificiella igeln .. består af ett cirkelrundt, skärande instrument, ett slags fin cirkelsåg .. (o.) en cylinder af glas med tätt slutande piston .. (som) lyftes .. i höjden, .. (hvarvid) blodet uppsuges i glascylindern. C. J. Rossander i NF 8: 1347 (1884).
c) telegr. o. telef. i uttr. artificiell ledning l. linje, kompensationsledning. N. L. H. Johanson i Tekn. tidskr. 1894, A. M. s. 68.
d) [jfr lat. probationes artificiales, fr. preuves artificielles] (föga br.) jur. i uttr. artificiell bevisning, bevisning som ej stöder sig på direkta bevis utan på andra skäl o. grunder. Trompeten 1812, s. 319. Är artificiel bevisning användbar (mot klander af testamente,. som ej blifvit tingfördt) ..? Tidskr. f. lagstiftn. 1886, s. 652.
e) närmande sig 4; i vissa uttr. för att beteckna ngt ss. ej öfverensstämmande med den sanna l. fulla verkligheten men likväl antaget o. tillämpadt af bekvämlighets- l. lämplighetsskäl.
α) i uttr. artificiellt system, om vetenskapligt system uppgjordt i klassificerande osv. syfte utan (strängt o. allsidigt) iakttagande af naturliga släktskapsförh. o. d. Lindblom Log. 223 (1836). Linné (följde) .. det artificiella systemet, som varande det enda som objectivt kunde framställas .. (men) insåg därjemte ganska klart, att det måste vika för ett naturligt. Fries Utfl. 1: 235 (1843). Lyttkens o. Wulff Ljudl. Föret. v (1885; om fonetiskt system).
β) astr. (†) i uttr. artificiell dag, om halfdygn (under hvilket solen är öfver horisonten); motsatt naturlig dag, (hel)dygn. Corvin Styrm. 31 (1756). Til den artificiele dagen räknas tolf lika stora timar, och äfven så många til natten. Melanderhjelm Astr. 2: 245 (1795).
3) [jfr ä. eng. bawme .. that ran through pipes artyfyciall] (†) i allm. framställd med konst utan bibegrepp af imitation l. substitution. De artificielle varor, af händer tillvärckade, som igenom vahnan blifvit äfven så nödvändige, som de naturlige. Höpken 2: 684 (1771). — jfr ARTIFICIAL-HISTORIA.
4) oeg. o. bildl., vanl. med klandrande bibet.: på konstlad väg framkallad; konstlad, onaturlig; ”gjord”; motsatt NATURLIG. Banco-zedlar, hvilcka af olika egenskap emot gull och silfver icke kunde behålla någorlunda värde än igenom en artificielle operation. Höpken 2: 654 (1765). D. v. Schulzenheim i Ad. prot. 1789, s. 848. Den, om jag så må säga, artificiella entusiasmen för denne furste, om hvilken vi hört och trott så mycket, men ännu sett så litet. Trolle-Wachtmeister 1: 242 (c. 1850). Struphufvudets delar måste .. (med strupspegeln) betraktas under mer eller mindre artificiela förhållanden. Setterblad Mackenzie 39 (1887).
Anm. Fordom brukades sannol. i st. för d. o. ngn gg artificiös [jfr t. artificiös, af fr. artificieux; jfr äfv. eng. artificious; af lat. artificiosus, af artificium]; jfr Swedberg Schibb. 251 (1716).
Ssg (†): (jfr 3) ARTIFICIAL-HISTORIA. Artificial Historien gifver väl med (dvs. medgifver visserligen), at största delen af hvarjehanda slögder blifvit påhittade likasom af en slump. G. Meijer Præs. i VetA 1747, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content