SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1902  
ASEPTISK asäp4tisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. aseptisch; bildadt af gr. privativum o. SEPTISK]
kir. i fråga om sårbehandling: som (gm att från såret utestänga alla sjukdomsalstrande bakterier) förebygger förruttnelse l. infektion; äfv. (om instrument, förbandssaker o. d. l. sår): fri från förruttnelse vållande l. i allm. sjukdomsalstrande bakterier. Den aseptiska metoden. Ett aseptiskt förband. Aseptisk gas(binda). Aseptisk operation, operation hvarvid sårets inficierande af bakterier förebygges. Aseptisk behandling. Ekbohrn Främ. ord (1878). Enär .. (suppurerande) sår äro att betrakta såsom i viss mån orena, septiska, så gäller här i första hand att göra dem rena, aseptiska. Hallin Hels. 2: 814 (1885). Allt, som kan komma direkt eller indirekt i beröring med såret, (måste) på förhand desinficieras så grundligt, att det blir aseptiskt eller sterilt (d. v. s. fritt från septiska ämnen). J. Berg i Förel. f. sjuksköt. 2: 30 (1898). — jfr ANTISEPTISK.
Spoiler title
Spoiler content