ASSIGNAT as1iŋna4t, äfv. -inja4t, stundom -ign- (asig-nát Almqvist, assiggnát Dalin), sbst.2, r. l. m., numera sällan n. (Dalin(1850)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. äfv. =.
Etymologi
[liksom holl. assignaat, n., t. o. eng. assignat, af fr. assignat, af lat. assignatum, n. till assignatus (se föreg.); jfr äfv. t. assignate, f.]
(i sht förr) vissa slags utländskt sedelmynt utställdt i form af assignation; sedel; jfr ASSIGNATION bslutet samt BANK-ASSIGNAT.Almqvist(1842). 1,000 rub(el) assignater. M. G. Schybergson i Finsk tidskr. 1896, 1: 16(efter handl. fr. 1818). — särsk.
a) hist. franskt pappersmynt utfärdadt 1790—1796 i form af anvisning på de indragna kyrkogodsen; jfr MANDAT, n. Hist. extract. 11: 13(1791). Ad. prot. 1800, s. 568.Boëthius Fr. rev. 524 (1887).
b) (numera knappast br.) i bild; med afs. på de franska assignaternas (se a) hastigt sjunkande värde o. dåliga kredit. Ditt (dvs. C. A. Agardhs) namn .. gäller öfverallt som godt mynt, men recensentens assignater ha ingen kurs. Tegnér 6: 157(1831).
Ssg: (a) ASSIGNAT-FABRIKATION103~0002 l. ~01—. Den konstituerande församlingen hade den 19 Juni 1791 måst besluta en ny assignatfabrikation af 600 millioner. Boëthius Fr. revol. 336 (1887).
