SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
ASSIMILATORISK as1imil1atω4risk l. -mi1l-, l. 010—, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. assimilatorisch, eng. assimilatory]
(i framställning af vetenskaplig art) som utför l. åstadkommer assimilation, assimilations-. — särsk.
1) motsv. ASSIMILERA 1 a. Grundväfnaden .. är den egentligen assimilatoriska väfnaden (hos bladet). Areschoug Bladets anat. 5 (1878).
2) motsv. ASSIMILERA 2. En assimilatorisk (ljud)företeelse. Assimilatoriskt inflytande av en uddjudande labial. Noreen Urgerm. judl. 96 (1890).
Spoiler title