publicerad: 1903
Etymologi
[liksom t. attacke, eng. attack, af fr. attaque, vbalsbst. till attaquer (se ATTACKERA), motsv. it. attacco]
1) angrepp, anfall. — särsk.
a) om anfall med väpnad styrka, i sht med bibegrepp af snabbhet o. häftighet i utförandet; numera i sht om angrepp af beriden trupp. Oxenst. brefv. 8: 13 (1627). Smoll Fort. Titelbl. (1693). Konung August .. ville afbida de Svenskas attaque på Fästningen. Nordberg 1: 675 (1740). Vid Attaquen mot en förskantsad Armee. Richardson Krigsvet. 2: 275 (1741). Den attaquerade .. måste .. skilja en magt, på månge ställen, i synnerhet som han bör vänta en eller flere blinda attaqver. A. Ehrensvärd i VetAH 4: 233 (1743). Attackens öfverlägsenhet öfver det passiva försvaret. Lefrén Förel. 1: 242 (1818). Med dessa trupper kan man trotsa verlden, / Man väntar ej med dem attack, man gör. Runeberg 2: 118 (1848). Ett krigsskepp, som går till attack. Fröding N. dikt. 14 (1894). Attacken hade .. ridits för tidigt. KrigsvetAT 1898, s. 235. (Husar-)regementet (står) .. uppstäldt, färdigt till attack. SDS 1902, nr 333, s. 2. — jfr FLANK-, FLYGEL-, FRONT-, KAVALLERI-ATTACK.
b) (numera mindre br.) i fråga om fäktning. Dessa attaquer verkställas då motståndaren ligger med (värj-)spetsen midt emellan mina ögon. F. Wahlfelt (1847) i Tidskr. i gymn. 2: 509; jfr ATTACKERA 1 b slutet.
c) i fråga om spel, i sht schack. Den fördelagtigaste Attaque sker med Bönder och Hästar. Königstedt Schacksp. 28 (1771).
d) [jfr fr. attaques (pl.) i motsv. anv.] (†) bef. konkret: anfallsverk vid en belägring. När Fienden 3 attaquer föra kan. Smoll Fort. 51 (1693). Fienden (kom) in mot Fästningen med 2:ne Attaquer. Richardson Krigsvet. 3: 458 (1749).
2) mer l. mindre bildl. o. oeg.: angrepp, anfall. Mygg, som göra städs attaquer. Dalin Vitt. 6: 369 (c. 1762). — särsk. om angrepp i tal o. skrift. Attacken mot ministären vid dechargebetänkandets föredragning i första kammaren. De Geer Minnen 2: 169 (1892).
3) anfall (af sjukdom o. d.); jfr ANFALL 3. P. J. Bergius i VetAH 23: 14 (1762; i fråga om gikt). Grefvinnan fick på stund en ny attaque af gikten. Lenngren 87 (1796). Nu har han sin attack igen och talar icke som om han vore riktigt slug. Hagberg Shaksp. 11: 334 (1851). Allt ifrån barndomen lider hon af nervösa attacker och konvulsioner. Gadelius Tvångstankar 36 (1896). — jfr GRÅT-, KVÄFNINGS-, NERV-, SJUKDOMS-, SLAG-ATTACK.
4) [jfr fr. attaque d'une note] tonk. ansättning (se d. o. II 2). Höjdtonerna äro väl preparerade med mjukhet och finhet i attacken. Beyer Sångunderv. 22 (1887). — jfr TON-ATTACK.
Sammansättningar.
Anm. Till samtliga här upptagna ssgr finnas motsvarigheter med ANFALL ss. första led; dessa äro numera brukligare än ssgrna med attack.
(1 a) ATTACK-ARTILLERI03~0102 l. ~0002. (Norrmännen lära) hafva ett attaque-artilleri, hvarmed de kunna tillfoga Göteborg en obotlig skada. Rosenstein 3: 357 (1788). Odhner G. III 2: 321 (1896). —
(1 a) -FRONT~2. Richardson Krigsvet. 3: 389 (1749). Svenske Generalerne .. förskansade de vigtigaste punkter på attackfronten. Lefrén Förel. 2: 96 (1817). —
Spoiler title
Spoiler content