SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
AUGUSTI a͡ugus4ti, äfv. a͡ω-, stundom (utan diftongisering) a1ɯ- l. a1u- l. a1ɯ- l. a1u-, hvard. äfv. å- l. o- l. a- (augússti Dalin; jfr Augu´stus Weste), r. l. m.
Ordformer
(Augustus (i själfständig ställning, dvs. ej föregånget af ordningstal l. stående ss. attribut) Schwartz Almanach 1647, s. A 9 b, 1 SAH 1: 29 (1786, 1801), Ödmann Str. förs. II. 1: 59 (1803); se för öfr. anm. nedan. augusti (Aug-) (i själfständig ställning) Sahlstedt (1757, 1773). Fischerström 2: 140 (1780: i Augusti eller September) osv. August Herlicius Almanach 1642, s. B 2 b (i ssg), Broocman Hush. 4: 57 (1736; i ssg). Anm. I ä. litteratur förekommer ordet med genomgående lat. böjning, t. ex.: Vti Augusto. Broocman Hush. 4: 21 (1736), I Augusto. Jörlin Höslag. 38 (1780, 1796); jfr: In Augusto. Risingh Landb. 25 (1671). I almanackorna uppträder ordet, liksom öfriga månadsnamn, då det står ensamt i öfverskrift, i sin lat. form ända t. o. m. Almanach för 1876. Formeln: Uti Augusto, som kvarstod ännu i Almanach för 1802, är däremot i Almanach för 1803 utbytt mot: Uti Augusti)
Etymologi
[jfr fsv. augusta manadh äfvensom d. august, holl. augustus (august), t. o. eng. august, fr. août; af lat. augustus (i uttr. augustus mensis, den ”augustiska” månaden), adj. till Augustus, namn på den förste romerske kejsaren, till hvars ära ifrågavarande månad år 7 f. Kr. erhöll sin nuvarande benämning. — Den moderna sv. formen är eg. gen. sg. af det lat. ordet o. begagnades till en början endast i de under a o. b nedan särskildt behandlade fallen, men då å ena sidan ordet oftast förekom(mer) just i dessa anv. o. å den andra känslan för ifrågavarande forms egenskap att vara gen. efter hand försvagades o. gick förlorad, i sht gm inflytande från sådana förb. som den 1:ste april, i november månad o. d., blef formen augusti ensam rådande i alla ställningar (jfr FEBRUARI, JANUARI, JULI, JUNI). Formen Augustus är den lat. nom.-formen; August torde bero på inflytande från t.]
den åttonde månaden i året, ”skördemånad”. Augusti har trettioen dagar. I början, midten, slutet af augusti. I, under, från och med augusti. De första (sista) dagarna i (af) augusti. Vi ha haft en regnig (våt) augusti i år. Schwartz Almanach 1647, s. A 9 b. The månader .., uti hvilka Academiens ferier inträffa, .. äro Junius, Julius, Augustus, September och October. 1 SAH 1: 29 (1786, 1801). Augusti är gemenligen den varmaste månaden i vårt land. J. Fischerström (1796) enl. Kindblad (1867). Andra (klöfver-)skörden göres midt i Augusti. Om klöfvergräset 7 (1796). Fikonen .. mogna (icke i Palestina) före Augustus. Ödmann Str. förs. II. 1: 59 (1803). Augusti .., den åttonde månaden i den gregorianska kalendern, den sjette (derför först kallad Sextilis) i den julianska. NF (1876). En månskenskväll i augusti. Hansson Sensitiva 30 (1887, 1902). — särsk.
a) [urspr. gen. af det lat. ordet (jfr ofvan); jfr motsv. anv. i d., t. o. fr. samt beträffande anledningen till uppkomsten af denna anv. anm. under APRIL sp. 2047] med ordningstal (l. adj. siste) ss. attribut utmärkande viss dag i månaden augusti; i skrift ofta förkortadt till aug. (Den) 1 (första) augusti (aug.) (år) 1902. I dag är det (den) första (l. förste) augusti. Giffuit j wår Stadt Lödesiö (dvs. Lödöse) 26 Augustj Anno etc 1528 vnder wårt Secret. G. I:s reg. 5: 148 (1528). Den 18 nästkommande Augusti. Tilas i HSH 16: 259 (1769). Den sjuttonde Augusti / Var sommarvarm och klar. Runeberg 2: 32 (1848). Med garnisonens bistånd arresterades rikets råd och de förnämsta riksdagsmännen af mösspartiet d. 19 Aug. 1772 (vid den af G. III genomförda statshvälfningen). F. Westling i NF 6: 273 (1882).
b) [urspr. gen. af det lat. ordet; jfr ofvan] (numera mindre br. utom i α o. β) i attributiv ställning. Augusti väta. J. Leche i VetAH 24: 262 (1763). — särsk. i uttr.
α) augusti månad. Före augusti månads utgång. Then fempte dag Augusti Månedh. G. I:s reg. 12: 224 (1539). Tegel G. I 1: 76 (1622). Hampan upryckes i Augusti Månad. Salander Gårdsf. 105 (1727). Augusti månad gick in. Strindberg I vårbrytn. 1: 137 (1881).
β) augusti månsken; jfr -MÅNSKEN. Svärma i augusti månsken. ”Augusti månsken” .. har .. i alla tider varit beprisadt af älskande. Sk. dagbl. 1898, nr 2967, s. 2.
Ssgr: A: AUGUSTI-AFTON030~, stundom 1030~20. Strindberg I vårbrytn. 1: 18 (1881). Heidenstam Birg. pilgrimsf. 9 (1901).
-BRODER~20. [jfr språkprofvet från NF under a] (förr) medlem af en viss orden i Stockholm. Augusti-bröderne, en Orden i Stockholm, stiftad till minne af revolutionen 1772, och således af politisk betydelse. Orden firade sina årliga högtidsdagar, medelst kanonader, utfärder till sjöss o. s. v., men den upphörde efter 1809 års revolution. Konv.-lex. (1845). Lundin G. Sthm 429 (1881).
-DAG~2. Crusenstolpe Mor. 1: 315 (1840). En het augustidag. Heidenstam Birg. pilgrimsf. 169 (1901).
-FEBER~20. folklig benämning på remittent akut frossa. Elgström i Bref rör. nya skol. 127 (1810). Gastrisk feber .. kallas vanligen Augustifeber, af årstiden, då den oftast plägar inträffa. Hartman Husläk. 118 (1830, 1835). Augustifeber kallar Allmänheten en gallaktig, gastrisk eller gastriskt nervös feber, emedan den i Sverige först visar sig allmännare emot slutet af Augusti månad. Collin Ordl. (1847). Den remittenta formen (af frossa) har många gånger förekommit i Sverige och erhållit särskilda svenska namn såsom rogfubb .., flussfeber, gastrisk feber, höstfeber l. augustifeber. F. Björnström i NF 5: 431 (1882).
-FLUGA~20. [jfr t. augustfliege] (föga br.) dagslända. J. G. Théel i NF 3: 750 (1879).
-HETTA~20, sbst. Kindblad (1867).
-HUMLE~20. [jfr t. augusthopfen] Af Humlan (Humulus lupulus) odlas 2:ne varieteter, tidig eller Augustihumla och Sen-humla, af hvilka den förra utmärker sig genom en större frukt och en starkare aromatisk halt, den sednare åter genom en större mängd knoppar. Lundeqvist Landtbr. 511 (1855).
-HÄFTE~20, af en tidskrift o. d. Augustihäftet af ”Framtiden” för 1870. Bolin Eur. 2: 208 (1871).
-KVÄLL~2. Böttiger 6: 343 (1847).
-METEOR~002. Augustimeteorerna .. hafva en omloppstid af 122 år. Dunér Astron. 258 (1899).
-MORGON~20. De Geer i SAH 36: 13 (1862). Strindberg I vårbrytn. 13 (1881).
-MÅNE~20. Finns uti naturens riken någon älskligare syn, än augustimånens öga, glimmande vid skogens bryn? Topelius Ljungbl. 81 (1838, 1860). W. v. Braun (1839) enl. A. Blanche i Ill. tidn. 1862, nr 43, s. 1. Geijerstam Lillebror 75 (1900).
-MÅNSKEN~20. C. F. Dahlgren S. arb. 2: 76 (1839). Kindblad (1867).
-NATT~2. Vi gjorde en vandring .. i .. Augustinattens månsken. Nicander Minnen 1: 147 (1831).
-PLOMMON~20, i uttr. blå(a) augustiplommon, en i senare hälften af augusti mognande plommonsort, herreplommon. Eneroth Pom. 2: 313 (1864).
-PÄRON~20. (august- Broocman Hush. 4: 57 (1736)) benämning på flere olika slag af (tidiga) sommarpäron, särsk. larsmässepäron. Augusti-Päron äro åtskillige slag, hvaraf Trägårdzmästarne berömma särdeles sina Canel-Päron. Rosensten Skog. 50 (1737). Lundström Trädg. 178 (1831, 1852). Augustipäron är ett på många orter vanligt namn för ”Larsmesse-päron”, hvilka på vissa punkter tillochmed endast under detta namn äro kända. På andra orter derimot går .. Sommar-princess-päronet under detta namn. De begge förstnämnda namnen begagnas äfven ofta för flera andra sorter. Eneroth Pom. 1: 82 (1864). Därs. 2: 176, 188 (1866). Smirnoff Eneroth Pom. 3: 29 (1899; om larsmässepäronet). Därs. 31 (om en särskild form, uppkommen ur frö å Landtbruksakademiens experimentalfält vid Sthm i medlet af 1850-talet). Därs. 70 (om ärkehertigpäron).
-SNÄPPA~20. (i Skåne) jäg. benämning på den till vadarnas ordning hörande fågelarten Limosa lapponica (Lin.), myrspof, egentlig rödspof, roströd långnäbba; jfr KOPPAR-, LAPP-SNÄPPA; förr äfv. om den till samma ordning hörande kustpiparen, Charadrius helveticus Bonap. (Tringa squatarola Lin.); jfr att sistn. fågelart enl. Linné Fauna 66 (1761) af den skånskfödde J. Leche betecknats med namnet ”Tringa augusti mensis”. Augusti-snäppa .. Grey sandpiper, Tringa Squatarola. Deleen (1829). (Roströda långnäbban) börjar sina genomtåg (i södra Sv. vid sin flyttning) redan i Augusti .. (och kallas derföre af skyttarna Augustisnäppa). Nilsson Fauna II. 2: 204 (1835, 1858). Kolthoff o. Jägerskiöld Nord. fågl. 214 (1898; om myrspofven).
-SOL~2. Som hedens ros förbrännes af den höga / Augustisolens eld. Stagnelius 2: 26 (c. 1815). Böttiger i SAH 52: 220 (1876).
-STJÄRNFALL~20 l. ~02. Vissa (stjärnfall), t. ex. augustistjernfallet, fortfara under 2 à 3 hela dagar. L. A. Forssman i UVTF 10: 26 (1874).
-VÄDER~20. (august- Herlicius Almanach 1642, s. B 2 b, Schwartz Almanach 1647, s. A 9 b) Jag hade då (dvs. till slutet af november) nästan ständigt Augustiväder, med klar himmel, stående solsken om dagen och klart månsken om natten. Ahnfelt Stud.-m. 2: 196 (1857).
-ÄPPLE~20. Hedrén Mansa 84 (1803). Augustiäplen: ett slags söta, gröna och runda kalvilläplen. Deleen (1836, under augustapfel). Tidigt augusti äpple; god bordfrukt, rikligt gifvande. Mansa Trädg. katekes 73 (1852).
B (†): AUGUST-PÄRON, -VÄDER, se A.
Spoiler title
Spoiler content