SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
AUKTORISATION a͡uk1tωris1atʃω4n l. -to- l. -tå- l. -aʃ-, äfv. a͡ωk1-, äfv. 01004, stundom (utan diftongisering) a1ɯktωris1- osv. l. 1010— l. a1uk- l. a1ɯk- l. a1uk- (auktórisatschón Almqvist); numera mindre ofta AUTORISATION a͡u1tωris1atʃω4n osv., r. (f. Almqvist (1842), Kindblad (1867), G. Dalin (1871)); best. -en; pl. (föga br.) -er.
Ordformer
(aut(h)- Sthms stadsord. 2: 215 (1710: authorization), HSH 1: 306 (1743), Tiden 1848, nr 214, s. 2, Warburg Rydberg 2: 585 (1900). aukt- (auct-) Ad. prot. 1789, s. 61 osv.)
Etymologi
[jfr t. autorisation (aukt-), eng. authorization, fr. autorisation (ä. fr. äfv. auct-), till autoriser (se AUKTORISERA)]
eg. vbalsbst. till AUKTORISERA: bemyndigande, befullmäktigande; stadfästande, bekräftelse; ofta konkretare. Sthms stadsord. 2: 215 (1710). En med vederbörlig auctorisation försedd förklaring om de kringlöpande (smäde-)skrifternes osannfärdighet. Ad. prot. 1789, s. 61. Tiden 1848, nr 214, s. 2. Smedman Kont. (1874). PT 1902, nr 254, s. 2. — särsk.
a) myndighet, rättighet; fullmakt (att göra ngt). Autorisation att handla och sluta. HSH 1: 306 (1743). Alla offentliga organer måste antingen omedelbart eller medelbart tillsättas af Monarchen och anses endast från honom hafva sin myndighet eller auctorisation. Boström Statsl. 28 (1859).
b) till AUKTORISERA 2 b. (Rydberg) underlät svara på ganska tidigt .. gjorda anbud (från Tyskland) om autorisation af hans skrifter. Warburg Rydberg 2: 585 (1900).
Spoiler title
Spoiler content