AURIPIGMENT a͡u1ripigmän4t, äfv. a͡ω1ri-, äfv. 01—, stundom (utan diftongisering) a1ɯri1- l. a1u- l. a1ɯ- l. a1u- (auripigme´nt Weste, - - - - mä´nnt Dalin), n.; best. -et. Anm. Ordet förekom i ä. tid äfv. i lat. form med lat. böjning. Forsius Min. 29(1643). Auripigmentum för Apothekare och, efter erhållit särskildt Tilstånd, för Slögde-Idkare. Taxa ö. sjötull. 17 April 1799, s. 4. jfr (i apotekarlatinet): Aurum pigmentum. J. Sahlberg i VetAH 1: 78(1739), Ekbohrn Främm. ord(1868, 1878).
Etymologi
[jfr t. o. ä. eng. auripigment, af lat. auripigmentum, guldfärg, af lat. aurum, guld o. pigmentum, färg (se PIGMENT). Jfr OPERMENT]
miner., kem., tekn. (o. apot.) benämning på ett mineral som utgör en förening af arsenik o. svafvel: arseniksvaflighet, gul svafvelarsenik, gult arsenikblände; jfr ARSENIK 3; i sht (förr) om guldgult färgämne beredt direkt af nämnda mineral l. af arsenik o. svafvel: kungsgult; rauschgelb; jfr GULDFÄRG.Forsius Min. 31(1643). Auripigment eller Operment, är en Bergart, som Målare bruka, hög gol (dvs. höggul) och med smått Gullfiäll på hwar andra som Kattegull. Hiärne 1 Anl. C 3 a(1694). Pulfveriseradt Auripigment. Fischerström 2: 243(1780). Auripigment eller operment .. fås med konst om svafvelväte ledes genom en upplösning af arseniksyrlighet .. och är då ett skönt citrongult pulver. Åkerman Elem.-kurs i kemi 139 (1831). I Sverige skall Auripigment hafva såsom en stor sällsynthet förekommit .. i Elfdals socken uti Dalarne. Erdmann Min. 218(1853, 1860). SFS 1876, nr 8, s. 5.Svenonius Stenriket 82(1888).
Ssg: AURIPIGMENT-KYP1003~, äfv. 0103~, stundom 10103~2. färg. Auripigment- eller opermentkyp .. beredes genom kokning af 1 del .. indigo med 175 delar vatten och 2 delar pottaska, hvartill ytterligare sättes .. 1 del arseniksvaflighet (operment). Almström Kem. tekn. 2: 448(1845).
