SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
AVANCERA av1aŋse4ra, äfv. -e3ra2 (avangsèra Almqvist, Dalin), v. -ade ((†) p. pf. avancerter Porath Pal. svec. 1: D 2 b (1693)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr AVANCEMANG, AVANS.
Ordformer
(advan- Oxenst. brefv. 1: 744 (1631), RARP 6: 212 (1657). aven- Porath Pal. svec. 3: C 2 b (1693))
Etymologi
[jfr t. avancieren, af fr. avancer, af ett ej uppvisadt vulgärlat. abanteare, af senlat. abante, motsv. fr. avant (se AVANT-GARDE)]
I. intr.
1) [jfr fr. le môle avance bien loin dans la mer] (numera knappast br.) skjuta fram, sticka ut. En .. Spegel, .. som avancerar något utom fönstret. SP 1779, s. 1025 (om reflexionsspegel).
2) [jfr ä. eng. after we were advanced into this noble crypt, fr. aimer mieux reculer qu'avancer] (mindre br. utom i a, b, c, d) förflytta sig framåt, gå l. skrida fram(åt) l. närma sig (mot ett visst mål). Såsom nu K. M:tt .. war avancerat 2 mijl intill Warsou. RARP 6: 143 (1657). Gif acht på hans (dvs. motståndarens) rörelse i det han Avancerar med fötterne. Porath Pal. svec. 3: B 2 b (1693). Vestliga vindar, hvilka, allt efter som vi avancerade söder ut, drogo sig mera sydliga. Gosselman Col. 1: 9 (1828, 1830). Fruar och fröknar reste sig nu långsamt och avancerade mot dörren. Roos Skugg. 188 (1891). — särsk.
a) [jfr eng. the duke of Norfolk advanced to Doncaster, fr. il fait avancer ses troupes, ses vaisseaux n'ont avancé qu'un mille] (fullt br.) mil. (långsamt) rycka fram (i sht mot en fiende som gör motstånd l. som är uppställd till motvärn); äfv. om större l. mindre sjöstyrka. Grefwen (skall) avancera så långt som möjeligit är på wallen åt slåttet, och sigh ther retranskera. Gustaf II Adolf 256 (1621). Nordberg 2: 52 (1740). General Senarmont avancerade med 6 Artilleripiecer. SP 1809, nr 12, s. 2. Ett vidare framträngande var .. förenadt med stora faror. Likväl avancerade skärgårdsflottan med konungen sjelf ombord ända till Björkö sund vid östra inloppet till Viborgs viken. Schybergson Finl. 2: 275 (1889). — särsk. [jfr t. sie avancieren auf den gegner los] (†) i förb. avancera på (fienden). Oxenst. brefv. 8: 375 (1642). När det svarades, at ei mera än en karl var död, och någre blesserade, befalte Hans M:t, man skulle avancera på Fienden. Nordberg 2: 674 (1740). Gyllengranat Sv:s sjökr. 1: 323 (1840).
b) (fullt br.) dans. göra danssteg framåt; förflytta sig. Första Paret ger höger hand til sin Moitie och Ballancerar under Avancerande fram och tilbaka. Walcke Grund. i dansk. 23 (1783). Vid melodien af folie d'Espagne dansades en rätt artig ringdans, på det sätt, att mankönet immerfort avancerar åt höger och fruntimren åt vänster. Ödmann Hågk. 25 (1830). Adler Beskr. på tour. uti francais 3 (1861).
c) (fullt br.) jäg. om (dresserad) hönshund: (krypande) söka närma sig ett vädradt villebråd. Brummer 69 (1789). Svederus Jagt 220 (1832). (Om) hunden stannat på för långt afstånd från fogeln, då han fattade stånd för denne, låter man honom sakta avancera närmare. Hahr Jagt. 1: 91 (1881). Sedan jag framkommit till (rapphönshyndan) .., började hon avancera efter en ripkull, men det var ej mina hundars raskhet. Hon kröp och tog ett steg i dag och ett i morgon, och medan hon avancerade hundra alnar, sprungo riporna femhundra. G. Kolthoff i Bibl. f. jäg. 3: 568 (1896). — särsk. i förb. avancera på slag. Avancera på slag säges om hönshunden, då han sakta följer vildbrådets spår. Hahr Jagt. 2: 451 (1866, 1882).
d) (fullt br.) ridk. Avancerande vändningar .. ske på en krokig väg framåt. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 69 (1836).
e) (numera knappast br.) om sak som framforslas. Så at ler och Tegel avancerar under arbetet til torkhus och ugn. Wijnblad Tegelbr. 10 (1761).
3) [jfr eng. to advance in life, fr. avancer en sagesse] (i sht i p. pf., mindre br. utom i a) göra framsteg l. gå framåt (i ngt afseende); hinna ett stycke väg (i ngt arbete l. i ngn uppgift l. sysselsättning o. d.); hinna. RARP 6: 212 (1657). För en eller två förmögne och hederlige Mäns Söner, som äro något avancerade i sine Studier, gifves tilfälle til både tilförlåtelig undervisning och godt sällskap hos en i Staden boende Man. SP 1780, s. 768. I räknekonsten har jag .. ännu icke avancerat längre än då jag satt i fjerde klassen af Linköpings Trivial-Schola. Atterbom Minnen 538 (1818). — särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk bet.; jfr 4 slutet.
a) (fullt br.) i fråga om åsikter: som hyllar ganska långt gående åsikter, som tillhör ”den vänstra flygeln”. Ett ”avanceradt” parti, sådant som t. ex. Brandes-vännerna i Danmark. Wirsén Kritiker 58 (1882, 1901). (Den unge studenten) uppträdde gärna som tämligen avancerad fritänkare. Geijerstam Strömoln 5 (1883). De mest avancerade socialisterna. G. F. Steffen i GHT 1895, nr 258, s. 2.
b) (föga br.) om hafvande kvinna. Grefvinnan G. är väl nu långt avancerad redan (dvs. i långt framskriden grossess). Knorring Axel 3: 136 (1836).
4) [jfr fr. l'affaire n'avance pas] (mindre br.; jfr dock slutet) om arbete, förrättning o. d. l. öfverhufvud om ngt som är stadt i utveckling: skrida framåt, närma sig sitt fullbordande l. sin afslutning, hinna. Huru vida (dvs. långt) .. fredtz tractaten nhu mera auancerat är, hawer Jagh förnummit af (eder) .. skriwelse. Christina i HSH 3: 121 (1645). Publ. handl. 2: 1291 (1736). Negociationen med Danmark är så avancerad, att den ej af Ryssen kan kullkastas. Rosenstein 3: 377 (1788). Taga i betraktande hur långt arbetet på (den nya teatern) .. hade avancerat. Hellander Fr. mitt teaterlif 180 (1898). — särsk. (fullt br.) i p. pf. ss. adj. (jfr 3 slutet): framskriden; långt gående, långt hunnen. N. lär hysa mycket avancerade åsikter både i religion och i politik. Långt avancerad grossess. A. J. Hagström i VetANH 7: 47 (1786). Det obekanta fruntimret, hvars situation var mycket långt avancerad. Journ. f. litt. o. theat. 1811, s. 770; jfr 3 b. Vi erinra oss med full visshet år, då vegetationen d. 1 Mars varit lika långt avancerad, som .. i vanliga år d. 1 Apr. Fries Bot. utfl. 1: 244 (1842, 1864). Fredrik II och hans .. hofmän, som .. ej talade samma avancerade (dvs. i jämförelse med moderspr. starkt förändrade) dialekt som gatpojkarne i Palermo. J. Vising i Nord. tidskr. 1894, s. 524.
5) [jfr fr. cet officier n'a plus l'espoir d'avancer] om ämbets- l. tjänsteman osv., i sht militär: vinna befordran, stiga i graderna, befordras. Wingius Likpred. öfv. Bjugg D 1 a (1677, 1681). En Rote .. kan komma at mista sin Soldat, derigenom at den samma avancerar til Corporal. Stadg. ang. landtmil. 4: 991 (1696). 400 r:dr b:ko i lön var hela min årliga inkomst, med ovissa utsikter att i en aflägsen framtid avancera från min innehafvande kopisttjänst. De Geer Minnen 1: 89 (1847, 1892). — (numera mindre br.) Ämbetsmännen vid Hofvet avancera til alla så högre som lägre Beställningar utom Hofvet, ja ända til de aldrahögsta. Oelreich 880 (1755).
6) [jfr eng. Brush Light shares advanced in a prominent manner] handel. stiga i pris l. värde. Engelska consols, som sjunkit icke obetydligt, hafva åter avancerat och noterades i går 110 3/8. SD(L) 1896, nr 465, s. 6.
II. tr.
1) [jfr eng. they advance their spears, fr. avancer la main] (†) sträcka fram (ngt); jfr I 1. När du Fechtar med Avancerter Klinga. Porath Pal. svec. 1: D 2 b (1693).
2) [jfr fr. avancer le pion] (†) föra l. skicka (ngn l. ngt) fram, framskicka, framsända; utskicka; jfr I 2. Han skal avancera alla musketerere af sin squadron med en god capiteine och Lutenanbterne. Gustaf II Adolf 255 (1621). Motvind gjorde omöjligt att avancera de tunga, oviga galèrerna. Ljunggren Minnesanteckn. 14 (c. 1814).
3) [jfr liknande anv. i eng. samt fr. il a été avancé par le ministre] (†) med afs. på ämbets- o. tjänsteman osv.: befordra; i sht i konstr. med p. pf.; jfr I 5. Oxenst. brefv. 1: 744 (1631). Där han icke blifuer auanserat till endera af desse tu kallen som nu (äro lediga). J. De la Gardie i Oxenst. brefv. 5: 515 (1633). Mången hederlig man kan vara i Hoffrätten, som .. intet vil bli avancerad til Lagman. 2 RARP I. 1: 48 (1719). Hvar och en skulle vid tilfälle varda ihogkommen, och efter sin förtienst avancerad. Nordberg 2: 442 (1740).
4) [jfr eng. to advance the moment when the public rights of Europe will be definitely established, fr. il voulait avancer son travail] (†) flytta (utförandet af ngt) till en tidigare tidpunkt; företaga (ngt) i förtid; antecipera. Fotfolk opbringa medh hast seer dhe gode Herrer Richzens Rådh intet annat expedient (dvs. utväg) än att en Uthskrifningh avanceras. RARP 6: 12 (1656). Det (var) i afsigt att icke tvinga de andre Konungarne att äta sent, som han (dvs. Stora Mogol) hade avancerat sin måltidstimma. Kexél 2: 35 (1781).
5) [jfr liknande anv. i t. samt eng. I will advance him £ 50 on your note of hand, fr. ce que vous lui avez avancé sur un billet] (föga br.) handel. lämna (ngn penningar) i förskott (på ngt), förskottera, försträcka, förskjuta. RP 5: 256 (1635). 2 RARP 5: 396 (1727). Att avancera beloppet för en handelsvara, vill säga att betala densamma innan hon levereras. Åstrand (1855, under avance).
6) [jfr eng. I have advanced nothing in the following pages but with accompanying demonstration, fr. avancer une fausseté] (numera knappast br.) komma fram med (ett påstående o. d.); påstå. Den orimligheten som han avancerar. SP 1780, s. 262. Detta (må) vara sanning, men kan .. vara olämpligt att avancera i ett poem. Tegnér 6: 359 (1841).
III. [jfr fr. il mit un de ses fils dans la marine, qui s'y avança par son mérite jusqu'à devenir capitaine de vaisseau] (†) refl. = I 5; jfr II 3. Han kan avancera sig allenast genom några få grader fram til at blifva Mufti. Björnståhl Resa 3: 191 (1778).
Särskild förbindelse:
AVANCERA BAKÅT1010 40, äfv. 3~2, l. BAKLÄNGES3~20 l. TILLBAKA040, äfv. 032. [jfr d. da jeg skulde avancere tilbage med byttet (Holberg)] (numera i sht skämts.) till I 2, 3. Vändvalsarmen K och ledarmen .. (ha) avancerat tillbaka ifrån O till N. König Inl. t. mech. 183 (1752). En öfvergång från ljudskrift till ordskrift .. (skulle) vara liktydig med att ”avancera baklänges”. Lundell Rättstafn. 49 (1886).
Ssgr (till I 2 l. II 2): AVANCER-BOM103~2. [jfr t. avancierbaum] (fordom) artill. ett slags lättare anmarschbom. Följande år .. (dvs. 1795) utbyttes å de lättare pjeserna de tunga anmarschbommarne mot s. k. ”avancerbommar”. Sv:s krig 1808—1809 1: 187 (1890).
-LINA~20. [jfr d. avanceerstrik, t. avancierseil, avancierstrick] (mindre br.) draglina som fästes på änden af axelarmen till en kanonlavett, när kanonen skall förflyttas med handkraft; dragtåg. Sehman Fr.-sv. ordb. (1842, under bricole).
Spoiler title
Spoiler content