publicerad: 1903
AVANTSCEN avaŋ3~se2n l. avaŋ3t~, äfv. 04~1 l. av1aŋse4n (avànngsä´n Dalin, avangs-séhn Konv.-lex. (1856)), r. (m. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
1) (numera mindre br.) område mellan ridå o. ramp på teater, vanl. med åskådarplatser på båda sidor; jfr PROSCENIUM. Meyer Str. underr. om Paris 1: 79 (1798). Theatern föreställer en sal i Leukons hus. På avantscenens ena sida en soffa. Stagnelius 2: 28 (c. 1815). Dalin (1850). Skådeplatsen (i det 1775—1782 uppförda operahuset i Sthm var) .. 18 alnar bred vid avantscenen. Dahlgren Theatr. 64 (1866).
2) loge närmast scenen utgörande ett litet från salongen (mer l. mindre) afskildt åskådarrum, avantscenloge, oxöga. Sturzen-Becker I. 2: 133 (1842, 1861). G. Dalin (1871). NF (1876). Avantscenerna (i det 1775—1782 uppförda operahuset i Sthm) voro två på hvar sida, en första och en andra radens. Ring Teatr. 44 (1888). Första radens högra avantscen (på Stora teatern i Sthm), med nedgång till scenen, är direktörens loge. Lundin N. Sthm 255 (1888). A. Anderberg i Operabyggnaden 26 (1898). — jfr PARKETT-AVANTSCEN.
Ssgr: A: (2) AVANTSCEN-BILJETT030~, äfv. 103~02. (avantscens-) biljett till avantscenloge. (Jag) Köper avant-scens-biljett, / Att, i skymning och reträtt, / Smälta skinkan. Valerius 2: 61 (1831). —
B: AVANTSCENS-BILJETT, se A.
Spoiler title
Spoiler content