publicerad: 1898
BAGERI ba1geri4 (bageri´ Weste), n.; best. -et, äfv. -t; pl. -er ((†) = Nordberg 2: 577 (1740); -rien (med ie ss. tecken för i-ljud) Dens. 2: 320 (efter handl. af 1713)).
Ordformer
(bakerij Ordn. o. taxa öfv. accisen 28 Febr. 1638, s. A 2 b; jfr -bakeri Möller (1745, 1755, under sucrerie). Om öfvergången af k till g jfr under BAGARE)
Etymologi
[jfr d. bageri, holl. bakkerij, t. bäckerei]
1) (numera föga br.) bakande, bakning; konst(en) att baka; bagaryrke, bagarhandtering, bagerirörelse. Ordn. o. taxa öfv. accisen 28 Febr. 1638, s. A 2 b. Schroderus Comen. kap. 34 (1640, 1647). Sahlstedt (1773). Dalin (1850). Drifva, idka bageri. Cavallin (1875).
2) (†) bagarskrå; i best. form liktydigt med: bagarna. Kånsten (att baka) .. är fast mehra fullkomlig i Huushållen än hoos Bagerijet. Rålamb 13: 71 (1690).
3) inrättning för affärsmässigt bedrifvande af brödtillverkning; lokal för bakande i större skala. Alla Brygghus och Bagerien. Nordberg 2: 320 (efter handl. af 1713). Bagerier .. tillkommo (i Sv. gm riksdagsbeslut) år 1622. Branting Förf. (1827). Uppf. b. 5: 41 (1874). — jfr FIN-, FÄLT-, GROF-, HEM-, KRONO-, SALU-, SOCKER-, STOCKHOLMS-, SÖT-, TEBRÖDS-, WIENER-, ÅNG-BAGERI m. fl.
Ssgr (jfr ssgrna till BAGARE): BAGERI-ACCIS. (†) Bageri-accisen får äfven namn af Bakungspenningar. Fischerström 3: 452 (1781). jfr SALUBAGERI-ACCIS. —
-RÖRELSE~200. Undertecknad, som idkat Bageri-Rörelse. DA 1824, nr 85, s. 16. AHB 1: 16 (1859). Schulthess (1885). —
-VERK~2. (numera knappast br.) = BAGERI 3. Fischerström 3: 408 (1781). DA 1824, nr 6, s. 9. Dalin (1850). Kindblad (1867). —
Spoiler title
Spoiler content