SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
BAKTALAN, f.
Etymologi
[fsv. baktalan]
(†) vbalsbst. till föreg. Baktalan plär vid Hof, oskulden sjelfver svärta. Triewald Skaldek. 8 (c. 1710). (En konung) bör undertrycka de argsintas förmätenhet, försvara oskyldigheten och förstöra all baktalan. Ehrenadler 777 (1723; fr. calomnie). Abrahamsson Reg. (1726).
Spoiler title
Spoiler content