publicerad: 1899
BANTLÄR bantlä4r l. -æ4r, stundom 32, l. BANTLER bantle4r, stundom 40 (bantle´r Weste, banntlér Dalin; jfr Manderström Rimlex. 103 (1779; rimmande med förmer, qvarter), Snoilsky 1: 297 (1878; rimmande med banér); i vers ∪ — Bellman 6: 212 (1787)), n.; best. -et; pl. =, stundom -er040;
l. BANDOLÄR ban1dωlä4r l. -æ4r, l. -do- l. -då-, l. BANDOLER -le4r, n.; best. -et; pl. =, stundom -er (A. Oxenstierna Skr. 1: 389 (1622), RP 7: 279 (1638), Hallenberg Hist. 5: 112 (1796)).
Ordformer
(bandoler Regl. f. inf. 1751, s. 66 (i ssg), SPF 1846, s. 173, Spak Unif. 70 (1890) m. fl. bandele(e)r (best. -et) Stiernman Com. 1: 587 (1614), Regl. f. inf. 1751, s. 9, m. fl. bandelere (pl.) H. Flemming (c. 1630) hos Loenbom Uplysn. 1: 66. bandelär Cronholm Lig. 356 (1839). ban(d)teler Lagerberg Dagb. 251 (1711; i ssg). Möller (1745, under bandouliere), Regl. f. inf. 1751, s. 92 (i ssg). — bandler Stiernman Com. 3: 609 (1667), Bellman 6: 212 (1787). bandlärs- (i ssg) Lind (1749, under bandelier). ban(d)t-ler Bäckström Fr. spr. 246 (1729), Dalin Vitt. 5: 264 (c. 1753), Stenborg De två jäg. 47 (1781), Snoilsky 1: 297 (1878) m. fl. bantlär Lyttkens o. Wulff (1889) osv. bantläder Wikforss (1804, under bandelier); bantlädret (best.) Fröding N. dikt. 43 (1894; i bygdemålsfärgadt spr.). — Af militärer användes regelbundet formen bandolär l. bandoler)
Etymologi
[jfr d. bandoler, t. bandelier, ä. äfv. bantlier, n., eng. bandoleer, af fr. bandoulière, f., af it. bandoliera l. span. bandolera, af bandola, dimin. af banda, band. — Formen bantläder har uppkommit gm folketymologisk anslutning till LÄDER, motsv. folkspråkets lär, beroende därpå, att remmarna voro förfärdigade af detta ämne; jfr Noreen Fryk. ljudl. 84 (1877)]
1) (numera mindre br., ej användt ss. officiell benämning) axelgehäng (för uppbärande af patronväska, fordom äfv. af karbin l. af sabel l. annat sidogevär); lifrem (för uppbärande af patronkök l. bajonett). RP 7: 279 (1638). Musqwet medh Bandler och Gaffel. Stiernman Com. 3: 609 (1667). Gubbarne med spjuten, / Med randiga bandler och målade gehäng. Bellman 6: 212 (1787). Så väl till detta gevär (dvs. karbinen) som till musketten hörde ett Bandeler, hvilket bars från vänstra axelen till högra sidan. C. Adlersparre i VittAH 3: 225 (1788, 1793). Patronerna förvarades (i början af G. II A:s tid) uti små mått, som hängde lösa vid ett kring lifvet sittande bälte, eller bandtler. Fryxell Ber. 6: 173 (1833). Ett bandelär, hvaruti hängde en lång kroksabel. Cronholm Lig. 356 (1839). Genom 2:ne Kongl. Bref den 2 Mars 1618 förordnades att Faktorn för Rörsmederna i Helsingland .. skulle låta förfärdiga 1000 bandoler och 1000 gafflar. Widmark Helsingl. 1: 285 (1860). Så klädde sig folket i krigarskrud, / Bantler öfver rocken blå. Snoilsky 2: 74 (1881).
2) (i fråga om ä. tid) patronväska l. ränsel; stundom ss. gemensam beteckning för patronväskan o. det tillhörande gehänget. (Soldaten) är försedd med Lunta, krut, kulor och Bantler. Bäckström Fr. spr. 246 (1729; fr. Havresac). (Krigaren) framtog .. ur sitt bandoler en silfverpenning. Hedborn Minnen 27 (1835). 300 st. bandoller med remmar. Saml. af förf. rör. arméen 5: 547 (1848). G. Upmark i NF (1876). Då värjorna utbyttes mot huggare buros dessa jemte bandoleren en tid i lifgehäng. Fredenberg Infant. 173 (1883). Lifrem med derå fästadt bandoler infördes (år 1856) i st. f. axelremtyg. Spak Unif. 70 (1890).
3) (†) = BANTLÄR-HAKE. Ryttere .. med desz (dvs. sina) långe bandelere skute (dvs. sköto) och höll fienden någorleds af. H. Flemming (c. 1630) hos Loenbom Uplysn. 1: 66.
Ssgr (i allm. till 1, numera bl. vid skildring af ä. förh.): A: BANTLÄR- l. BANTLER-03~, stundom 30~, l. BANDOLÄR- l. BANDOLER-FLASKA103~20. flaska afsedd att bäras i bantläret. Lagerberg Dagb. 251 (1711). —
-HAKE~20. karbin; jfr -RÖR samt HAKE-BÖSSA. C. Adlersparre i VittAH 3: 225 (1788, 1793). En Carbin eller Bandoler-Hake, så kallad emedan den fördes hängande i ett Bandeler. H. Hamilton i VittAH 17: 203 (1839, 1846). Spak Handskjutv. 18 (1890). jfr SINT-, SNAPP-BANTLÄRHAKE. —
(1, 2) -REM~2. = BANTLÄR 1. Publ. handl. 6: 3960 (1756). I Svenska armén medför soldaten tändhattarne i en vid bandoler-remmen fästad väska af styft läder. Jochnick Handgev. 78 (1854, 1863). Spak Handskjutv. 44 (1890). jfr B. —
(jfr 3) -RYTTARE~200. Harkebusierer eller Bandoler-Ryttare. H. Hamilton i VittAH 17: 203 (1839, 1846). Det fjerde slaget af rytteri, karabiniererne eller bandolerryttarne, de forne skyttarne till häst, hafva möjligen förekommit i Sverige under Gustaf II Adolfs regering, ehuru i sådant fall endast under de första åren. Spak Bl. vapn. o. skyddsv. 25 (1890). —
-TASKA~20. patronväska som fästes vid bantläret. Regl. f. inf. 1751, s. 66. Tågordn. 15 Sept. 1791, art. 1, § 1. Weste (1807). Spak Unif. 17 (1890). jfr B.
B (†): BANTLÄRS- l. BANTLERS- l. BANDOLERS-REM. jfr A. Bandelier .. bandlärsrem. Lind (1749). jfr Publ. handl. 6: 3960 (1756). —
-TASKA. jfr A. Publ. handl. 6: 3960 (1756; jämte bandtler-).
Spoiler title
Spoiler content