SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
BARMHÄRTIGHET barmhær4tig~he1t, äfv. 030~2, sällan bar3mhærtig~he2t l. 3~200 (barmhe´rtighet Weste; barmhä`rrtighét Almqvist), r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(barmertig- Asteropherus 2 (1609). -hiertig- Carl IX Cat. Aa 2 b (1604), Lucidor Hel. Xx 2 a (1670). -hertog- Mat. 9: 13 (NT 1526), Mess. 1531, s. C 3 a. -hertug- Luk. 1: 54 (NT 1526), 1 Sam. 15: 6 (Bib. 1541) m. fl.)
Etymologi
[fsv. barmhärtoghet, äfv. -hiärt-, liksom d. barmhjertighed efter mnt. barmherticheit; jfr holl. barmhartigheid, t. barmherzigkeit; se för öfr. föreg.]
egenskap(en) att vara barmhärtig; förbarmande, nåd, miskund, medlidande, ömsinthet, hjälpsamhet. En doom vtan barmhertugheet wardher honom offuergåendes som barmhertugheet icke giordt haffuer. Jak. 2: 13 (NT 1526); jfr a. Then alzmectigiste ewige gudh for sina stora obegripeliga barmhertigheet forlate oss alla woro synder. Mess. 1531, s. B 1 b; jfr Handb. 1894, s. 12. Then barmhertigheet öffuar, han gör thet retta tackoffret. Syr. 35: 4 (Bib. 1541). Wele wij .. tage eder till nåder och barmhertighett igen. G. I:s reg. 14: 253 (1542). En Domare haffuer intet göra medh barmhertigheet, vthan handlar allena effter strenga retten. P. Erici 1: 9 a (1582). Gudz barmhertigheet boor mitt i Werlden .. (dvs.) Hon haar ingen ände. Grubb 281 (1665). Illa nog at thet ståndet, .. som satt är at med ord och exempel lära och föregå andra, at öfwa kiärlek och barmhertighet, skal girugas. Swedberg Sver. ol. 27 (1710). (Gud dömde zigenarna) att hemlöse kringirra .. utan annat hopp för sitt lif än främlingars barmhertighet. Rydberg Sing. 15 (1865); jfr d. Guds godhet kallas nåd, då den bevisas syndare, barmhärtighet, då den bevisas olyckliga och lidande. Fehr Underv. 46 (1894). jfr OBARMHÄRTIGHET. — särsk.
a) [jfr t. ohne (gnade und) barmherzigkeit] i den adverbiella förb. utan (nåd och) barmhärtighet, utan miskund, utan förskoning. O. Petri Kr. 167 (c. 1540). Hoo som bryter Mosi Lagh, han moste döö vthan barmhertigheet. Ebr. 10: 28 (Bib. 1541). Om de satte sig i ringesta defension, skulle de utan barmhertighet blifva massacrerade. Nordberg 1: 553 (1740). Cavallin (1875).
b) med prep. mot (emot). Han bevektes därigenom til barmhärtighet emot hånom. Schultze Ordb. 1905 (c. 1755). Visa, öfva barmhertighet emot någon. Dalin (1850). Bibelspråk, som påbjuda barmhärtighet mot djuren. Rydberg Vap. 184 (1891).
c) [jfr hafva förbarmande med] (mindre br.) med prep. med. Man måste .. ha barmhertighet med Er. Remmer Tart. 34 (1821).
d) om understöd åt fattiga o. nödlidande; välgörenhet. Lefva af andras barmhärtighet. Nöden är så stor, att den enskilde ej kan uträtta mycket; man måste vädja till (l. anlita) den allmänna barmhärtigheten. Cederschiöld Riehl 1: 70 (1876).
e) (i religiös l. högre stil) i bildl. anv. där barmhärtigheten tänkes i analogi med ngt materiellt. Betäck oss wäl medh tinne Guddommeligha godheet, vthi thenna tilkommande natt ... Vnderbredh oss tina fadherligha barmhiertigheet. Carl IX Cat. Aa 2 b (1604). Guds barmhertighet är et haf. Spegel Pass. 378 (c. 1680). Hvem har mätt barmhertighetens / bottenlösa djup ännu? Tegnér 1: 314 (c. 1805).
f) i personifikation (ss. kvinna). Barmhiertigheten stod och gret. Lucidor Hel. Xx 2 a (1670). Hon skälfde af den rörelse, som griper hvarje känsligt sinne inför olyckan, såsom barmhärtigheten skälfver, då hon aftorkar en tår. Hillman Sp. nov. 47 (1896).
g) ss. benämning på Gud. Det som är det ringaste ibland menniskor, är den eviga barmhertighetens hjerta närmast. Thomander Skr. 1: 2 (1829).
Ssgr: (jfr d) BARMHÄRTIGHETS-ANSTALT0300~, sällan 3100~02 l. ~20. anstalt för utöfvande af barmhärtighetsverk; jfr -INRÄTTNING, -STIFTELSE. Tiggare .. fingo allmosor vid allmänna barmhertighetsanstalter. Hagberg Shaksp. 2: 346 (1847).
(jfr d o. BARMHÄRTIG a slutet) -BRODER~20. Lundgren Mål. ant. 3: 227 (1873).
-GÅFVA~20. (föga br.) Eleemosyna .. Almosa, Gudz nampns Barmhertigheetz gåffua. Lex. Linc. (1640).
-GÄRNING~20. (mindre br.) G. Oxenstierna i Oxenst. brefv. 3: 275 (1632). Heinrich (1814).
-INRÄTTNING~020. = -ANSTALT. Hagström Intr. i VetA 1788, s. 14. Milda stiftelser, barmhertighets-inrättningar, fattighus, barnhus. Agardh Bl. skr. 2: 202 (1846). Uppf. b. 1: 296 (1898).
-KÄNSLA~20. Thomander Pred. 1: 194 (1849).
-PROF~2. De barmhertighetsprof hvarmed Herren vill beveka oss till bättring. Thomander Pred. 2: 351 (1849).
(jfr d o. BARMHÄRTIG a slutet) -SYSTER~20. Samtiden 1871, s. 315. Barmhertighetssystern går tyst på tå / Och lindrar de sjukas möda. Wirsén Ton. o. sägn. 188 (1893).
-VERK~2. A. J. Gothus Thes. ep. 3: 32 (1619). Allmoso-gifwande till Kyrckíor, the Andelige, och annat fattigt Folck, sampt andre Barmhertigheetzwärck. Siam 36 (1675). Läkemedels anskaffande, .. sjuklingars och barnaföderskors understöd och curerande, med mera sådane barmhärtighets värk. C. de Frietzcky i Ad. prot. 1786, s. 162. Göra, Utöfva barmhertighetsverk. Almqvist (1842). Ljunggren SAHist. 1: 197 (1886).
-VERKSAMHET~200 l. ~102. VL 1893, nr 108, s. 2.
Anm. Ssgn -VERK har ofta uttalet 0400~1. Ett häremot svarande uttal förekommer stundom äfv. vid de öfr. ssgrna.
Spoiler title
Spoiler content