SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
BARMHÄRTIG barmhær4tig, stundom -hær3-tig2 l. bar3m~hær2tig (barmhe´rtig Weste; barmhä`rrtig Almqvist), adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(-hertogh Mat. 5: 7 (NT 1526). -hertugh Luk. 6: 36, Ebr. 2: 17 (Därs.). Med afs. på andra ä. sidoformer jfr följ.)
Etymologi
[fsv. barmhärtogher, äfv. -hiärt-, liksom d. barmhjertig efter mnt. barmhertich; jfr holl. barmhartig, fht. barmherzi, mht. barmherzic, t. barmherzig. Det fht. barmherzi synes vara en med anslutning till den under BARMLIG omnämnda stammen uppkommen ombildning af fht. armherzi (jfr got. armahairts, ags. earmheart), sannol. en i religiöst spr. gjord efterbildning af lat. misericors; jfr för öfr. Tamm]
som förbarmar sig, god l. mild l. kärleksfull (mot ngn som ej kan hafva anspråk på att behandlas så), medlidsam, ömsint, hjälpsam (mot behöfvande), förlåtande (mot felande). — jfr ALL-, O-BARMHÄRTIG.
a) utan efterföljande bestämning. Salighe äro the barmhertoghe. Mat. 5: 7 (NT 1526). The alrabarmhertighasta quinnonar. Jer. kl. 4: 10 (Bib. 1541). Så länge j gå så barmhärtigt vm medt saken, och skone .. (de upproriske). Dhå bliffwer her aldrig .. gott vtaff. G. I:s reg. 15: 88 (1543). Tror tu, at Gud then barmhertige tig thet .. förlåta wil? Handb. 1693, s. 130. Then barmhertige Samarit. Burman Almanach 1721, s. A 10 b. En barmhärtig människa(,) Homo aliorum miseriis facile commovendus. Schultze Ordb. 1903 (c. 1755). Gud! nådig, barmhertig, förbarma dock Dig! Lidner 1: 109 (1783). Barmhertige Gud, allgode Fader, hvilkens nåd varar ifrån slägte till slägte! Handb. 1811, s. 23; jfr Handb. 1894, s. 12. — särsk. [jfr t. barmherzige brüder, barmherzige schwestern o. motsv. uttr. i andra spr.] om (medlemmar af) sällskap som egna sig åt barmhärtighetsverk. Conv.-lex. (1821). Barmhertiga systrar .. äro föreningar af kristligt sinnade qvinnor med ändamål att lindra menskligt elände, företrädesvis genom att vårda fattiga och sjuka. NF (1876). Barmhertiga bröder. Därs. jfr BARMHÄRTIGHETS-BRODER, -SYSTER.
b) [jfr t. einem barmherzig sein] (numera bl. arkaiserande i högre stil) bestämdt af ett substantiviskt ord utan prep. Helige barmhertigh frelsare tu ewige gudh, lätt oss icke falla j then bittra dödzens nödh, war oss barmhertigh. O. Petri Handb. F 4 a (1529); jfr Ps. 1819, 26 o. 184: 2.
c) [jfr t. barmherzig gegen] med prep. mot (emot). G. I:s reg. 7: 179 (1530). Han är barmhärtig emot de fattiga. Schultze Ordb. 1903 (c. 1755). (Gud) är barmhertig mot de lidande. Lindblom Kat. nr 130 (1811). Du (Gud) mot en botfärdig / Barmhertig är och huld. Ps. 1819, 374: 3. Var barmhertig mot slagtdjuren! AB(L) 1900, nr 32, s. 6.
d) [jfr förbarma sig öfver ngn] (†) med prep. öfver. Gudh är mild och barmhertigh öffuer the syndare som sigh bättra wilia. KOF 1: 185 (1575).
Spoiler title
Spoiler content