SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
BARNLEK ba3rn~le2k (ba`rnlek Weste), äfv. (numera bl. i högre stil) BARNALEK ba3rna~, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(barn- Lælius Jungf. C 3 b (1591), Rydelius Förn. 4 (1718, 1737) osv. barna- L. Petri Kr. 28 (1559), Lælius Jungf. C 4 a (1591), Osbeck Intr. i VetA 1758, s. 3, Thomander Skr. 1: 749 (1859) m. fl. barne- Schroderus Osiander 1: 308 (1635), Dalin Arg. 1: 25 (1754), Botin Hem. 2: 103 (1756, 1789) m. fl.)
Etymologi
[fsv. barnaleker, motsv. d. børneleg, isl. barn(a)leikr; se BARN o. LEK; med afs. på bet. jfr t. kinderspiel, eng. child's play, fr. jeu d'enfant]
1) lek som öfvas af l. brukas bland barn, barnslig lek. Lælius Jungf. C 3 b (1591). Dhenna Barnaleeken (att dränka möss) länder Landet til stoor Fördeel och Nytta. Rel. cur. 136 (1682). Våra mål, til dem vi syfta, / .. Äro, i den Högstes tycke; / Ej så mycke, / Som en barnlek är för oss. Nordenflycht QT 1744, s. 33; jfr 3. Alle barnlekar (hos de gamla skandinaverna) voro blandade med lifsfara och gingo ut på kropsstyrka. Dalin Hist. 1: 268 (1747). Tyst och allvarsam i sitt uppförande, deltog (Kellgren ss. gosse) .. sällan i barnlekar. Rosenstein 1: 277 (1796). Allmänt gängse Romerska barnlekar, hvilka, såsom alla traditionella sedvanor, tvifvelsutan räknade en hög ålder. Lysander Rom. litt. 213 (1858). Rydberg Dikt. 1: 40 (1882). — bildl. (jfr 3). Alla verk af menniskohandens fusk och mennisko-snillets barnlek. Wadman Saml. 2: 41 (1835).
2) (†) konkret: barnleksak. Crepundia .. Barnaleek, ther barnen leeka och spela medh. Lex. Linc. (1640). Pipor och allahanda slags Barnlekar, Förordn. ang. inkomm. varor 8 Maj 1739, s. B 3 a.
3) oeg. o. bildl. (jfr 1 slutet): lek l. lekverk, obetydlighet, bagatell, lapprisak, småsak, struntsak; användt för att beteckna
a) att ngt sker på skämt l. för ro skull, l. att ngt ej har större värde l. vikt än ett barns lek. Theraf (dvs. af enviget) vart skarpt alfvar och ingen barnaleek. L. Petri Kr. 28 (1559). Jngen Barnaleek, när gambla Gumman dantzar. Grubb 391 (1665) [jfr t. es ist kein kinderspiel, wenn ein altes weib tanzt]; jfr b; jfr Sv. ordspråksb. 47 (1865). Hwad är wårt (dvs. människornas) förehafwande? En Barnleek, som bullrar stoort, sielf intet wärd. Columbus Bibl. v. D 1 a (1674). Hennes (dvs. världens) prakt (är) en barnalek. Nordenflycht QT 1745, s. 14. Glas-bitar se ofta ut som Demanter, och Barnlekar som stora angelägenheter. Dalin Arg. 1: 86 (1754). Magnetens anvisning torde .. i början blifvit ansedd som barna-lek. Osbeck Intr. i VetA 1758, s. 3. En barnlek blott är fromhet, ej förent med kraft. Tegnér 1: 140 (1825). Ett åtal för hädelse var på den tiden (dvs. vid midten af 1800-talet) ingen barnlek, ty påföljden var enligt då gällande lag ingenting mindre än dödsstraff. AB 1895, nr 248 A, s. 3.
b) att ngt är synnerligen lätt att utföra l. förstå l. reda sig med. Bondebrwk, är ingen Barnaleek. Grubb 53 (1665). Dhet war för honom Barnaleek medh Henderne sönderbryta een Hestesko. Rel. cur. 366 (1682). Icke alt (i vetenskaperna) är barnlek, vtan en del mächta högt och eftertenckeligit. Rydelius Förn. 4 (1718, 1737). Jag (anser) det icke vara någon barnlek att begripa Franzén. Runeberg 5: 422 (1836). Era stormar här .. äro barnlek mot dem vi ha i vissa trakter af Nordlandet! Bremer Strid 174 (1840); jfr a. Att som barnlek behandla hvad som för andra erbjöd oöfvervinneliga svårigheter. Wieselgren Vår samt. 122 (1880).
Spoiler title
Spoiler content