publicerad: 1900
BARON barω4n (baro´n Weste), m.; best. -en, i tilltal oftast o. hvard. äfv. eljest (utom i vissa delar af södra Sv.) =; pl. -er.
Etymologi
[jfr fsv. barun, d. baron, isl. barún, mholl. baroen, holl. baron, mht. barûn, t. baron, meng. barun, baroun, eng. baron, af ffr. barun, baron (ack. af ber), fr. baron, liksom it. barone, span. varon, port. varão, af senlat. baro (ack. baronem), man, konungens tjänare, vasall. Ordets ursprung är för öfr. icke säkert kändt; enl. somliga har det sin källa i fht. baro, man, enl. andra i lat. baro, dumhufvud, med bet.-utvecklingen trossknekt, grof karl, tapper man, adelsman. Se för öfr. Kluge, Vries, Murray, F. Settegast i Rom. forsch. 1: 240 följ. (1883). Det nysv. ordet är icke utveckladt ur den fsv. formen på -un, utan beror på nytt lån från t. l. fr.]
1) (i fråga om medeltida förh.) omedelbart under regenten lydande adlig godsherre. Reynick .. / Gick fram om the Baroner godh (vid lejonets hof). Fosz 376 (1621). Ekelund Medelt. 122 (1828, 1834). Morska baroner med stora tornprydda borgar. Bildt Italien 143 (1896; om it. medeltidsförh.). Normandiska baroner innehade (år 1154) 1115 befästade slott i England. Vising Fr. spr. i Engl. 8 (1900). — jfr GRÄNS-, RIKS-, RÖFVAR-BARON.
2) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.] manlig medlem af den högre adelns lägre klass i Sverige o. några andra länder; i fråga om sv. adelskap numera mindre officiellt än FRIHERRE; ofta användt ss. tilltalsord. Columbus Ordesk. 7 (1678; i uppräkning af åtsk. främmande högre titlar). Then Danske Geheimbde Rådet Baron Juel. Thet danska manif. oriml. 1710, s. 44. Högvälborne Herr Baron, Sveriges Rikes Råd ock Landtmarskalck! 2 RARP 3: 296 (1723). Jag framhärdar med all vördnad Högvälborne Herr Baron ock Envoyens ödmiuke tienare Carl Linnæus. Linné (1752) i Hist. tidskr. 1894, s. 266. Ni Auctor? — Ni, som är Baron ..! Kellgren 2: 235 (c. 1783). I negden bor en rik Baron / Med jägare på stat, som följer hans person, / Och hundar som hans sälskap göra. G. F. Gyllenborg Vitt. 2: 202 (1795). Bondpojkar och baroner, / Allt för mig lika var. Lenngren 15 (1797). Herr Barons gästfria hus. Tegnér 6: 6 (1826). ”Och lille baron”, sade han (dvs. hofmästaren), ”torde vara sömnig”. Lönnberg Cas. 6 (1882). Gamle baron gick af och an i sitt arbetsrum. Ahrenberg Haap. 5 (1894). Baron och friherrinnan skola skiljas. Strindberg Tr. o. otr. 4: 4 (1897). jfr: Ett par handgripliga öfverfall för att få ”baronen ur mig”. Lönnberg Cas. 19 (1882). — bildl. Nu (på hösten) segla furuskogens stolta baroner, rothuggna och sönderklufna, famntals till Stockholm. Hultin V. skr. 155 (1866).
3) (†) titel af baron, friherrlig värdighet? Landshöfdingen Frisenheim .. anhåller at blifva hugnad med Baron. 2 RARP 5: 494 (1727; möjl. felaktigt).
4) oeg. om innehafvare af stora jordagods o. d.: magnat, matador, (stor)patron. Födde till herrar, uppväxte i rikedom .., togo (den nordamerikanska) söderns ”baroner” i regeringskretsarne .. försteget framför nordens mera plebejiska ”yankees”. T. Säve hos Wallis Verldshist. 6: 316 (1879). — jfr AGRAR-, BOMULLS-, BÖRS-, SLAF-BARON.
-KRONA03~20. herald. friherrlig krona. Fransk baronkrona. Granfelt Finl. vapenb. 9 (1889). —
-TITEL~20. Frih. Baner (yttrade): .. Jag vill giärna lägga bårt min Barontitul. 2 RARP 3: 294 (1723). Så blef .. Holbergs barontitel en anledning till gyckel med den berömde författaren af .. ”Den honette Ambition”. Wieselgren Bild. 277 (1884, 1889). —
B: BARONS-VÄRDIGHET03~200 l. ~002. (mindre br.) Hr de Witt .. och .. Prädikanten Spaans Son hafva köpt sig Baronsvärdighet. GT 1788, nr 70, s. 1. jfr A.
Spoiler title
Spoiler content